Onsdagen den 14 mars E. m. Nr 17. 5 Ang. kommumzllagamas bestämmeiser om kvalificerad majoritet. (Forts.) i kommunallagarna om kvalificerad majoritet för vissa beslut borde så ändras, att den kommunala förvaltningen erhölle större rörelsefrihet i enlighet med vad reservanterna förut anfört. Herr Källman: Herr talman! Då jag förutsätter, att åttonde huvudtiteln är huvudfrågan vid dagens förhandlingar i kammaren, skall jag besvära med blott eitšt tlëoëtare anförande till det nu föredragna utlåtandet frånkonstitutionsuts o e . En allsidig utredning, huruvida och i vad mån de nu i kommunallagarnaintagna bestämmelserna om kvalificerad majoritet böra bibehållas eller ändras, kan väl anses såsom ett mycket moderat yrkande i en omtvistad fråga.Konstitutionsutskottets majoritet - elva mot nio _ stöder sig fortfarande påsamma utskotts uttalanden av 1907 och 1918 m. fl. tillfällen, då frågan omgarantier i anledning av ändrade bestämmelser om kommunal rösträtt varitföremål för riksdagens behandling. Beslut om utgifter på längre sikt börastödjas av en allmän folkmening inom kommunen, och den kvalificerademajoriteten för vissa angivna beslut anses av utskottet utgöra ändamålsenligagarantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik. Då reservanterna icke kunna dela denna uppfattning i dess helhet enligt nu gällande bestämmelser, beror det främst på en mångfald motsägelser utiifrågavarande lagstiftning och dennas tillämpning. Motsågelserna hava tílltagit i samma mån, som statsmakterna ålagt kommunerna vissa nya uppgifter, för vars förverkligande vid kommunala beslut kvalificerad majoritet föreskrivits. Såsom regel är i lagtillämpningen uppställt, att om staten ålagt kommun att handhava en viss förvaltningsuppgift, kräves icke kvalificerad majoritet för beslut om anslag för ändamålet, fastän sådant förut icke av kommunenbeviljats, såvida icke anslagna medel skola upplånas. Detsamma gäller, om staten bemyndigar kommunen vidtaga viss åtgärd, t. ex. att ställa medel tillförfogande för beredande av kommunala pensionstillskott eller sjukvårdsbidrag utan fattigvårdskaraktär, understöd åt sjukkassor, inrättande av kommunalmellanskola m. m. Här finnes alltså en vidsträckt kommunal självstyrelse under villkor, att lån ej erfordras utan i stället att erforderliga medel kunna uttaxeras. Och hos oss är rätten att beskatta kommunens medlemmar obegränsad. Ar detsålunda möjligt att täcka beviljade anslag med uttaxerade medel, beslutet må i och för sig vara ganska äventyrligt ur synpunkten av en verkligt sund kommunal finanspolitik, går det för sig med enkel majoritet. l en vid 1930 års riksdag väckt socialdemokratisk partimotion - i denna kammare av herr Möller m. fl. _ föreslogs, att bestämmelsen om kvalificerad majoritet icke skulle avse beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, upptagande eller förnyande av lån, eller då det gällerbeslut till fullgörande av någon kommunen jämlikt lag eller särskild författning åvilande uppgift eller förvärv av mark eller byggande av bostäder ellerlämnande av lån för sådant ändamål. Dessa förslag ha alltjämt de starkaste Skäl för sig. Vad angår beslut om markförvärv, ha dylika frågor den största betydelsen för städer, som kunna och vilja påverka stadens utveckling i en ur allasynpunkter sund riktning. Rimligen borde beslut därom få fattas med vanligmajoritet, ty beslut av detta slag äro förenade med lånebehov och kunna ejrealiseras utan Kungl. Maj :ts tillstånd. Vid sådan prövning har vederbörande idepartementet tillgång till allt, som hör samman med markförvärvet. Och om det skall vara någon verklig mening med underställelse av sådana beslut, borde underställningen utgöra en tillräcklig garanti för att lånetillstånd ickemed
