Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/404

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


6 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Ang. kommunallagamas bestämmelser om kvalificerad majoritet. (Forts.) delas utan att det är fråga om att fastställa beslut om upptagande av lån för ändamål, vilka befrämja en god kommunal finanspolitik. Är det fråga om markköp för genomförande av fastställd stadsplan, går det för sig med enkel majoritet. Men innan sådan plan blir antagen eller om det är fråga om annan mark inom stadsområdet, får en enkel majoritet avrepresentationen icke vara förutseende. Därvid kan en minoritet förhindratillkomsten av de mest kloka och framsynta beslut. Och Kungl. Maj :t får givetvis ej tillfälle att pröva en sådan fråga, enär den blivit undertryckt i förstabeslutande instans. Av dessa och åtskilliga andra vid olika tillfällen anförda skäl finnesverklig anledning att närmare överväga, huruvida bestämmelserna omkvalificerad majoritet fylla den därmed avsedda uppgiften. Någon verklig garanti mot förhastade eller ekonomiskt riskfyllda beslut kan jag icke tillmäta sagda bestämmelse. Bestämmelsen har huvudsakligen en negativ uppgift: attförhindra en del beslut, huru nyttiga och nödiga dessa än må vara. Dettagäller jämväl frågor, där statsmakterna ålagt kommunerna vissa skyldigheter. l sistnämnda avseenden ha vi reservanter pekat på fattigvårdsfrågor,varmed är att förstå sådana, i anslutning till fattigvårdslagens bestämmelser; till hälsovård i vad det angår exempelvis anordnande av tillgång på varmbad eller anslag till bostad åt distriktsbarnmorska eller distriktssköterska m. fl. uppgifter samt i fråga om skolväsendet, beträffande byggande av skolhus eller lärarbostäder. Slutligen må erinras om, att majoriteten i konstitutionsutskottet icke yttrat sig om, vilket värde bestämmelserna om kvalificerad majoritet äga i dekommuner, där samma meningsriktning ensam förfogar över två tredjedelar eller mera av de röstberättigade vid stämma eller fullmäktige. Om man i sådana kommuner brukar eller missbrukar sin maktställning, torde förkonstitutionsutskottets majoritet vara likgiltigt. Har blott kvalificerad majoritet ernåtts, så synes allt vara bra. Reservanterna ha framhållit, att bestämmelsen om kvalificerad majoritet i förevarande avseenden kunde ersättas med andragarantier. Sådana torde nämligen erfordras även enligt reservanternasuppfattning. ' l varje fall synes denna fråga förtjäna en närmare undersökning, och då nu och tidigare angivits synnerligen starka skäl därför, ber jag att få yrka bifall till den vid utskottets utlåtande fogade reservationen. Herr Pettersson, David: Motionären slutar sin motivering med följandeuttalande: »Dessutom är det inte minst i våra dagar för demokratien av oerhörd vikt, att dess möjlighet att genomföra samhällsgagneliga beslut icke onödigtvis försvåras. Den enda demokrati, som i längden kan upprätthållas, är den i sin verksamhet effektiva demokratien. Men därför fordras, att den icke genom obehöriga band alltför mycket hindras i sitt arbete.» Utav detta uttalande i motionen torde det vara klart, vart motionen syftar. Demokratien är inte tillfreds med det nuvarande tillståndet. Den vill ha större rörelsefrihet att pålägga skatter och upptaga lån. Man kan ju säga, att detta. uttalande i stort sett innehåller hela den motivering, som presterats i motionen, och denna motivering är ju enligt mitt förmenande synnerligen svag och mager. Här framdragas inga konkreta fall, och det förekommer endast allmännauttalanden och allmänna påståenden, och det omdömet torde man i stort sett kunna ge även åt reservationen. Utskottet redogör för den historiska utvecklingen av detta ärende. Detpåvisar, att en skärpning beträffande möjligheten för kommunerna att upptaga lån och pålägga skatter står i sammanhang med rösträttsreformen vid 1918 års riksdag och att det då ansågs nödigt och välbetänkt att införa dessarestrik