Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/405

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Onsdagen den 14 mars f. m. Nr 17. 7 Ang. kommunallagarnas bestämmelser om kvalificerad majoritet. (Forts.) tioner. Sedan har under årens lopp fyra gånger motioner väckts av något så när samma innehåll som denna, men alltid avslagits med den motiveringen, att de skäl, som förefunnos för införandet av dessa restriktioner 1918, ägafortfarande full giltighet, och jag för min del tror, att de flesta av oss ärosäkerligen övertygade om, att det beslut 1 detta avseende, som riksdagen fattade 1918, var synnerligen välbehövligt och att det haft stor nytta med sig genom att hindra många obetänksamma beslut. Det har också säkerligen räddat många, många kommuner från stora ekonomiska svårigheter, ty vad man än kan säga om demokratien, så tror jag inte, att man kan säga, att den har något överdrivet sinne för ekonomi och sparsamhet. Jag tror säkerligen, att dessa restriktioner här äro synnerligen välbehövliga och välbefogade. Det säges i reservationen, att det är bra besynnerligt, att här kunnastatsmakterna ålägga en kommun vissa förpliktelser, men så kan en minoritet inom kommunen sabotera dessa statsmakternas beslut och således hindrakommunerna från att fullgöra dessa förpliktelser. Ja, något exempel på att något sådant har hänt, förefinns inte. Jag vet inte, om det har förekommit något sådant fall, men om det skulle förekomma, är jag övertygad om attstatsmakterna ha tillräckliga medel i sin hand för att åstadkomma rättelse. För övrigt kan man ju säga, att hur en kommun numera sköter sig ekonomiskt, är inte längre kommunens ensak. Genom att den kommunala skatteutjämningenalltmera utvidgas, får en kommun också underkasta sig allt större restriktioner, ty om en kommun missköter sina finanser, träffar det inte bara den kommun utan genom denna utjämning också samhället i dess helhet. Aven ur densynpunkten synes det mig vara synnerligen olämpligt, att några lättnader i det här fallet komma att äga rum. Jag skulle kanske tillägga att här yrkas ju på en allsidig ochförutsättningslös utredning. Ja, beträffande allsidigheten kan man då inte återfinna den på något sätt i motiveringen till motionen. Den är överhuvud taget så ensidigt lagd, som det är möjligt, och att gå med på en motion efter en sådan motivering kan åtminstone inte jag göra, och skall man överhuvud taget gå med på en skrivelse, så skall man väl då åtminstone gå med på den tanke, som ligger till grund för motionen. Den tanken är ju, attdemokratien skall medgivas större rörelsefrihet, och den tanken kan jag inte heller gå med på. Därför, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag ochavslag på motionen. Herr Sjödahl: Herr talman, mina herrar! Det låter så vackert, _vadutskottet säger i sin förmodligen enligt herr Petterssons i Bjälbo meningsynnerligen starka motivering, när utskottet talar om vikten av att de kommunala besluten uppbäras av »en stadgad allmän mening» eller att det skapas »ända- målsenliga garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik» o. s. v. _ När emellertid dessa bestämmelser om kvalificerad majoritet på sin tid övervägdes och utsträcktes, så var det knappast med sådana motiveringar, som de då framfördes. Vid sekelskiftet var motiveringen betydligt mindre allmänt hållen och åtskilligt mera krass. Vid den proposition, som avgavs 1898, när det gällde att begränsa fyrkskalan för landsbygden, skrev man, att man ville ha två tredjedels majoritet såsom ett »skydd för aktiebolagen», och när konstitutionsutskottet 1900 ha-de att yttra sig över något liknandeförslag, skrev det helt enkelt så här: »Genom den föreslagna majoriteten av två tredjedelar minskas väsentligen risken för de högst beskattade inom enkommun att mot sin vilja få sig påtvingade ett beslut om upptagande av lån på längre tid.» Det är mycket litet tal om de motiv, som årets utskott anfört,