12 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Ang. kommumzllagarnas bestämmelser om kvalificerad majoritet. (Forts.) munerna, tror jag i alla fall att man har att räkna med en mycket intresserad granskning av vad man gör inom den kommunala världen från alla mannarna ute i landsbygdskommunerna. Hela denna offentliga kritik i den ena eller andra formen är något av värde att räkna med. Jag tror följaktligen, att konstitutionsutskottet i sina resonemang,åtminstone så långt min erfarenhet räcker, bygger på en fullkomligt falsk och skev bild av huru kommunalmännen av olika partier i våra dagar rykta sina värv. Jag har inte hos några fullmäktigemajoriteter kunnat märka någonbenägenhet för ekonomiska äventyrligheter. Det kan naturligtvis uppståmotsättningar mellan partierna, och en liten klyfta kan ofta i den offentligadiskussionen vidgas till ett helt Ginungagap, då det kanske i själva verket är rättobetydliga ting, som i sakfrågan skiljer de båda partierna från varandra. Men att tala om att fullmäktigemajoriteterna i stort sett skulle vara benägna för några ekonomiska äventyr, det är ett yttrande, som måste vila på en mycket stor obekantskap med förhållandena sådana de faktiskt äro. Dessutom tror jag också, att kommunalmännen i sina åtgöranden tagamycken hänsyn till den risk för ökad kommunalskatt, som förefinnes. Det äringen glädje för en kommunal majoritet att få skrida till en höjning av skatten eller att inte kunna minska den, helst rätt så avsevärt, under mera gynnsamma tider. Från fullmäktigemajoriteternas synpunkt är det i det renasjälvbevarandets intresse önskvärt att hålla skatten nere så lågt som det överhuvudtaget är möjligt. Jag kommer slutligen till den synpunkt, som angivits i motionen och som herr Pettersson i Bjälbo hade åtskilligt att invända emot, nämligen hänsynen till den effektiva demokratien. Om huvudvikten ligger på, att demokratien skall lyckas fullgöra vissa gagneliga uppgifter, är det nog så sant, sommotionärerna ha anfört, att det är nödvändigt att man åt majoriteten lämnar ökade möjligheter att genomföra det program, på vilket den blivit vald. Enmajoritet, som återväljes år efter år, men inte kan genomföra sitt ekonomiskaprogram, en sådan majoritet bringar onekligen, det ligger i sakens egen natur,demokratien i vanrykte. En majoritet, som inte kan fullfölja sina syften, är i grund och botten synnerligen skadlig för demokratien. Det tror jag man med all rätt kan vidhålla. Framställningen från reservanternas sida går ju uteslutande ut på enutredning av dessa viktiga spörsmål. Och jag kan inte komma till någon annan slutsats än att det, både i vad det gäller de ting, som därvidlag närmast böra övervägas, och med hänsyn till demokratiens fulla effektivitet, vore avutomordentligt värde, inte minst i detta ögonblick, att en sådan utredning sattes 1 gang. ' Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till reservanternas förslag. Herr Reuterskiöld: Herr talman! Den siste ärade talarens helaargumentering utmynnade ytterst och sist i yttrandet, att den utredning, som härbegäres, avsåg att säkerställa demokratien. Jag har nu ingen lust att i allmänhet, när det gäller rättsbestämmelser,använda uttryck, som hänföra sig till det politiska området, och jag har aldrig sett att vår svenska lag överhuvud taget har haft till syfte att säkerställa den ena eller den andra politiska riktningen, även om den haft makten för dagen. Utan vad vår svenska rätt och vår svenska lag alltid har syftat till, det har varit att säkerställa en rättvis fördelning mellan medborgarna och att säkerställa de enskildas anspråk på sin rätt. Jag tror att man överhuvud taget ser alldeles snett och vint på föreliggande bestämmelser rörandekvalificerad majoritet i kommunala ting, om man anlägger sådana synpunkter, som
