Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/454

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

56 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Ang. vissa anslag till nykterhetens främjande. (Forts.) terna, hade väl konsekvensen varit den, att när regeringen anser, att den på det ena hållet måste taga av skattemedel, så kunde den på det andra hållet även använda skattemedel. Det är den vägen, som statsutskottet här har gått. Utskottet har för ecklesiastikministerns del tagit i anspråk 45,000 kronor av skattemedel, liksom riksdagen har för socialministerns del tagit i anspråk 79,000 kronor av skattemedel. l-lär är det således inga farliga konsekvenser. Det är hugget som stucket. Det är på samma sätt för båda departementen, om riksdagen går in på statsutskottets förslag. Vad så beträffar resonemanget om att det inte är så kinkigt längre med upplysningsverksamheten i nykterhetsfrågan, sedan förströelsemedlen blivit bättre o. s. v., vill jag ändå fästa herrarnas uppmärksamhet på, såsom herrförste vice talmannen visst sade, att det inte är trevligt ställt här i landet i fråga om alkoholens härjningar. Sista hösten har ju påvisats, att här i staden var tionde manlig stockholmare, som uppnår ålderdomen, blir alkoholist. Det är i en vetenskaplig avhandling, som detta har bevísats, och det har refererats i Dagens Nyheter. Denna tidning är ju inte känd såsom någonnykterhetsfanatisk tidning, såvitt jag har mig bekant. Kåsörerna skrattade, liksom herrarna göra här i kammaren. Kåsörerna skrattade mycket hjärtligt, och en kåsör sade, att han kände tio stockholmare, och ingen av dem var alkoholist. Men denne vetenskapsman hade ju inte sagt, att om man tog ut tio dibarn, skulle åtminstone en alkoholist förekomma bland dem, utan han hade endast sagt, att för de stockholmare, som uppnå ålderdomen, skulle det, enligt det material, han hade statistiskt bearbetat, förhålla sig på det sättet, som jag sagt. Sedan anmärkte i en av Stockholms ledande tidningar en läkare, att det inte finnsnågon folksjukdom här i Sverige, som kräver så många offer som alkoholismen. Statistiken visar vidare, att även nu, när fylleriförseelserna äro mindrevanliga än under ekonomiskt normala år, är det per dag i genomsnitt 80 svenska medborgare, som råka i olycka genom rusdrycksbruket och dömas avdomstolarna _ för att taga ett exempel, som inte tillhör de värsta. Då därtill kommer, att staten för närvarande får i skatter på rusdryckerna in 153 miljoner kronor - 153 miljoner kronor! _ så tycker man, att det inte är så förfärligt mycket begärt, att man vill bibehålla detta nykterhetsanslag, detta upplysnings- och nykterhetsanslag på en summa, som inte ens på långt när går upp till en miljon kronor. Under de senaste åren, nödåren, ha statens skatteintäkter stigit med tiotals miljoner kronor. Samtidigt har just detta anslag, som det här är fråga om, sänkts år efter år, och i år begärecklesiastikministern, attdet skall sänkas med ytterligare 45,000 kronor, någotfullkomligt enastående inom budgeten. _ Då emellertid ecklesiastikministerns enda skäl var detta felaktiga, att man inte borde taga av skattemedel till detta ändamål, och riksdagen själv vid ett föregående tillfälle har tagit av skattemedel just för detta ändamål, och då ecklesiastikministern vidare sade, att för honom betyder inte det ena eller andra beloppet så värst mycket -~ om man tar statsutskottets förslag eller denreservation, till vilken herr Bergqvist yrkat bifall - utan att huvudsaken förhonom _vore principen så är jag glad, att ecklesiastikministern sålunda ickeanser sig behöva resa något större motstånd gentemot utskottets förslag än mot reservationen. _ På de_ grunder, jag sålunda anfört, i synnerhet då den princip, somecklesiastikministern ville slå vakt om, redan av riksdagen har övergivits, ber jag, herr talman, att få yrka bifall till statsutskottets förslag. Herr Bergman: J ag begärde ordet närmast för att påpeka vad denföregående arade talaren nu redan utförligt redogjort för, nämligen attutgångs