Onsdagen den 14 mars f. m. Nr 17. 67 Ang. vissa anslag till nykterhetens främjande. (Forts.) Herr Lindhagen: När förste vice talmannen begärde ordet och han nämnde mitt namn, trodde jag, att han skulle, som han ibland gör, komma till min hjälp vid detta kritiska tillfälle. Men nu söker han bevisa, att jag hade orätt på något sätt. Emellertid får nog vice talmannen medge, att hanmisslyckades fullständigt däri. Han tog som exempel den trakt, som låg honom mest om hjärtat, men han sade först, att det, som står i den där boken, är bara de auktoriserade föreläsningarna. Men då är verkligen min framställ- ning riktig. När de auktoriserade föreläsningarna, som väl äro de förnämsta, gå i spetsen för så gott som uteslutande nykterhetsföredrag och alla de andra hygieniska spörsmålen missvårdas såsom sker även trots riksdagsskrivelser, så är det väl inte värt att falla tillbaka på de privata icke auktoriseradeföreläsningarna. Om dem fick man, för övrigt, inte veta ett enda ord av vice talmannen annat än att ingen föreläst om kaffe, och dock vet jag, att sådan upplysning just i den krets, som står honom närmast om hjärtat, är särdeles välbehövlig. Den andra uppräkningen sade ingenting. Den var utan innehåll.Pliktskyldigast talar man om nykterhetsföreläsningarna, och det behövs också i hög grad. Men här föreligger en avgrund av försummade uppgifter, som nykterhetsrörelsen borde nu omsider taga upp och lägga till sin ursprungliga uppgift. l varje fall bör den penningbeviljande statsmakten tillse att så sker. Herr förste vice talmannen: Upplysningsvis vill jag meddela, herr talman, att den punkt, jag citerade, hade följande lydelse: »Med hänsyn tillönskvärdheten att begränsa den totala anslagssumman vill jag vidare föreslå en sänkning av anslagsbeloppet till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande å 95,000 kronor med 45,000 kronor till 50,000 kronor.» Efter det överläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herrtalmannen, att i avseende på den nu ifrågavarande punkten yrkats 1:o) att vad utskottet hemställt skulle bifallas; 2:o) att det förslag skulle antagas, som innefattades i den av herr Bergqvist m. fl. vid punkten avgivna reservationen; samt 3:o) att kammaren skulle bifalla Kungl. Maj :ts i ämnet gjorda framställningoförändrad. Sedermera gjorde herr talmannen propositioner enligt berörda yrkanden och förklarade sig anse proposi-tionen på bifall till utskottets hemställan vara med övervägande ja besvarad. Herr Lindblad begärde votering, i anledning varav herr talmannen upptog vartdera av de båda återstående yrkandena med hemställan, huruvidakammaren ville antaga detsamma till kontraproposition i den föreståendeomröstningen; och förklarade herr talmannen sig finna de härå avgivna svaren hava utfallit med övervägande ja för deras mening, som ville tillkontraproposition antaga godkännande av det förslag, som innefattades i herr Bergqvists m. fl. vid punkten avgivna reservation. Herr Lindblad äskade emellertid votering jämväl om kontrapropositionens innehåll, i anledning varav uppsattes samt efter given varsel upplästes och godkändes en så lydande omröstningsproposition: Den, som till kontraproposition i huvudvoteringen angående statsutskottets utlåtande nr 8 punkten 180 antager godkännande av det förslag, sominnefattas i den av herr Bergqvist m. fl. vid punkten avgivna reservationen, röstar Ja; Nej; Vinner Nej, har till kontraproposition i nämnda votering antagits bifall till Kungl. Maj :ts i ämnet gjorda framställning oförändrad. Den, det ej vill, röstar
