Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/550

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

26 Nr 18. Lördagen den 17 mars f. m. Ang. regleringen av arbetsvillkoren för viss sjukhuspersonal m. m. (Forts.) tingens sjukvårdsanstalter. Jag tror inte, att det kan komma att medförasådana besvärligheter, som det här har sagts ifrån en del håll. Då jag har denna uppfattning ber jag, herr talman, att få ansluta mig till reservationen. Herr Hansson, Sigfrid: Herr talman! Endast en kort replik till herr Westman! Av hans svar på min fråga fick jag det intrycket, att han icke avserförhandlingsrätt i vanlig mening, utan fastmera petitionsrätt. Den rätten finns emellertid redan nu. Personalen har naturligtvis redan nu rätt att framställa önskemål. Men detta innebär ingalunda, att den kan förhandlingsmässigt göra sin mening om sina intressen gällande. Over förhandlingar bruka, som jag förut påpekat, protokoll upprättas, och ett i laga ordning upprättat protokoll får enligt kollektivavtalslagen karaktär av kollektivavtal, därest det ger vid handen, att förhandlingarna lett till ett resultat. Herr Larsson, Johan August: Herr talman! Det sades här i debatten, att om man bifaller utskottets hemställan skulle sjukhuspersonalensönskemål inte bli tillbörligen tillgodosedda. Men det är väl i alla fall så, att i de olika landstingen tillsättes vid ett och annat tillfälle en kommitté, som skall justera det allmänna lönereglementet, och i denna kommitté sitta välrepresentanter för vitt skilda intressen. Där finnas representanter både förläkarna, den ekonomiska personalen och den andra personalen, där finnas ocksårepresentanter för de olika partierna, allteftersom dessa äro företrädda inom landstingen. Det nämndes från statsrådsbänken, att man dels behövde ordna frågan om semesterledighet och annan ledighet, dels behövde dryfta dereglementariska föreskrifterna. Men om jag inte är fel underrättad, ha dessalönekommittéer inom de olika landstingen löst frågan om både semester och annan ledighet och till och med kostpengar under ledigheten. Jag kan inte förstå, i vilken utsträckning personalens önskemål inte äro tillgodosedda genom de nuvarande reglementena. Jag skulle bara som ett exempel vilja påpeka, att när en vaktmästarebefattning har blivit ledig, har det varit upp till 200 sökande till denna. Det tyder inte på, att intepersonalens intressen blivit tillgodosedda i de lönereglementen, som nutillämpas. Det nämndes av herr Forslund, att sjukhusen inte böra utgöra någotfridlyst område. Jag, som har tillhört den borgerliga majoriteten inom utskottet, får säga, att jag hyser en helt och hållet annan uppfattning. Jag anser, att just sjukhusen bilda ett sådant område, som bör vara fridlyst ifrån strider i så stor utsträckning som någonsin är möjligt, och jag tror, att ett av demotiv, vi på borgerligt håll haft, är, att vi inte velat införa och inte behövainföra strider på ett område som detta. Vi anse, att det i så stor utsträckning som möjligt bör vara ett så att säga heligt område, där man bör undvikairritation och oro. , Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. Herr Westman: Herr talman! Jag vet inte, om det gör ett dåligt intryck på kammaren, ifall jag inte svarar på de frågor, som ställas till mig iegenskap av utskottets ordförande, men eftersom det på mig själv, när jagställer frågor till mina elever i Uppsala, gör ett dåligt intryck, ifall de inte svara på dem, så kanske kammaren ursäktar om jag svarar på den fråga, som herr Strömberg ställde till mig. Han frågade, vad jag hade för uppfattning i spörsmålet, huruvidapersonalen på ekonomiavdelningen hade tjänstemannaansvar eller inte. Jag sade