Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/554

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

30 Nr 18. Lördagen den 17 mars f. m. Anslag till byggande av enkla bygdevägar. (Forts.) Herr Lindblad: Herr talman! Jag har jämte en del andra ledamöter av utskottet här avgivit en reservation, som ställer sig på Kungl. Maj :tsståndpunkt i fråga om de medel, som skola användas för dessa vägbyggnader. Kungl. Maj :t har föreslagit, att de skulle utgå. av automobilskattemedel. Ett liknande förslag förelåg i fjol men blev avslaget av riksdagen. Nu harkommunikationsministern framlagt samma förslag i år, och han motiverar det på följande sätt: »Med avseende å finansieringen av kostnaderna för vägväsendet haråterupptagits det i fjolårets statsverksproposition framlagda men av riksdagen då ej bifallna förslaget om överflyttníng från den allmänna skattebudgeten till automobilskattemedlens specialbudget av de under sjätte huvudtitelnupptagna anslagen till byggande av enkla bygdevägar, ödebygdsvägar ochtillfartsvägar till inlandsbanan. Detta förslag, varigenom å allmänna skattebudgeten vinnes en besparing av sammanlagt 3.05 miljoner kronor, har jag så mycket hellre ansett böra ånyo framföras, som automobilskattemedlens avkastning för nästa budgetår kan beräknas stiga med 3 miljoner kronor och följaktligen även efter den föreslagna överflyttningen ungefär oförändrat belopp skulle stå till förfogande för de ändamål, vilka nu bestridas av automobilskattemedel.» Det är således en omläggning av anslaget, som här ifrågasattes av Kungl. Maj :t, och då det visat sig vara möjligt att i år lättare än i fjol göra detta, ha vi ansett, att man inte borde göra någon förändring i budgeten i den av Kungl. Maj :t framlagda propositionen, utan ha vi yrkat bifall till denna. Herr Kvamzelillsz Herr talman! J ag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan. Det är ju riktigt, som den föregående talaren yttrade, attstatsrådet -_ dock icke statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet utan statsrådet och chefen för finansdepartementet - har anfört detta, som herr Lindblad nyss citerade, som motivering för sitt förslag. Nå, det inverkar ju inte på saken, att det var finansministern, som sade detta, ty då intekommunikationsministern anmält avvikande mening, är det klart, att han instämt i vad finansministern föreslagit i detta avseende, nämligen att detta anslag lämpligen skulle kunna utgå av automobilskattemedel i stället för av andra skattemedel. Emellertid förhåller sig ju med denna sak på det sättet, att det - som alla veta - i fråga om anslag av automobilskattemedel föreligger en stor brist, i det att de olika länsstyrelserna inte något år kunna få så mycket av detta anslag, som de egentligen skulle behöva. Samma förhållandeupprepas år efter år. l en situation sådan som den nuvarande kan jag välförstå, att finansministern har på alla sätt försökt täcka utgiftsposterna ibudgeten med andra inkomster än skattemedel. 'Det är klart, att han då fastnat för denna punkt, därför att det i år visat sig, att automobilskattemedlenuppgå till ungefär tre miljoner mer än under föregående år. Men i förhållande till vad som behövs för automobilskattemedlens egentliga ändamål räckamedlen inte på långt när till att även användas för byggande av enklarebygdevägar, som det här är fråga om. Det har ju inte heller varitautomobilskattelagens ursprungliga mening, att dessa medel skulle gå till sådana vägar. Och finansministern har ju den här gången inte ens nöjt sig därmed, utan han har även velat använda bilskattemedlen till ödebygdsvägar. Men då, får jag lov att säga, har man bottenskrapat så mycket som överhuvud taget är möjligt. Ödebygdsvägar äro ju inte sådana vägar, som i allmänhet böra byggas för medel, som tas in genom beskattning av automobiltrafiken, därom kunna vi alla vara ense. l närvarande ögonblick anser jag mig inte behöva yttra mig vidare utan yrkar bifall till utskottets förslag.