Lördagen den 17 mars f. m. Nr 18. 39 Ang. arméns avlöníngsanslag. (Forts.) talade om de stora organisatoriska konsekvenser, som skulle kunna uppstå. genom ett bifall till den här framförda reservationen. Jag har svårt att se, att vad som här framförts på något sätt berör själva försvarsorganisationen på sådant sätt, att det skulle förrycka resultatet -av den sittandeförsvarskommissionens arbete. A ' Vad jag vill säga ett par ord om är det ökade antalet reservofficerare. Jag har rent av svårt att förstå, hur utskottsmajoriteten har velat visa tillbaka det förslag, som här framförts om att utbilda ett ytterligare antalreservofficersaspiranter. Det är ju en för statsverket synnerligen billig anordning att på det sättet skapa en befälsreserv. Jag erinrar om att enligt 1925 årshärordning blev det genom den överföring till de övergångsstater, som dåskapades, för tillfället en mycket riklig tillgång på befäl, som icke längretillhörde den aktiva officerskåren. Denna tillfälliga reserv, som man på detsättet bildade, har ända till de sista månaderna varit tillräcklig för att fyllabehovet av befälspersonal i händelse av mobilisering av de militära furmationer, som ingå i nu avsedd organisation. Men det är dock vittnat och framfört, att nu ej längre denna tillgång är så stor, att den kan täcka behovet, och det är uppenbart, att vi om ett par år komma att lida mycket stor brist på befäl, som kan rycka in i händelse av att armén skulle behöva mobiliseras. Det är, som vi alla torde veta, ej gjort i en handvändning att skapa tillräckligt utbildat, rutinerat befäl, utan man måste ju lägga en sådan sak på längre sikt. Därför är det ett alldeles påtagligt behov av att redan nu skapa möjlighet att genom utbildning av reservofficerare åstadkomma denna utsvällning av våra militära formationer, som måste ske i händelse av mobilisering, och det är ju så billigt för svenska staten att bygga på tillgången på "reservoffieersaspiranter, att man icke gärna bör tillbakavisa denna möjlighet. Jag har själv på min tid genomgått dylik utbildning, och jag vet, hur stora uppoffringar det varit för de enskilda, som underkastat sig denna utbildning, uppoffring i tid och även i ekonomiskt avseende, då den ersättning som lämnas en reservofficer iallmänhet ej kan täcka de utgifter, han har för saken. Jag tror, som jag redan sagt, att det är utomordentligt förmånligt för statsverket att kosta på den reservationsvis föreslagna' obetydliga utgiften för en ökning avreservofficerarnas antal. J Vad sedan beträffar tjänstgöringsdagarna, har jag haft en ganska livlig känsla av att antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven ärotillräckligt. Jag har under en lång följd av år handhaft värmekontrollen vid västra fördelningen och haft tillfälle till detaljstudier vid varje särskiltetablissemang för att där se, hur deras maskinella och värmetekníska anordningarvarit skötta, och jag har därvid funnit, hur det genomgående varit så, att den handräckningspersonal, som kunnat ställas till förfogande, varit tilltagen i underkant och på vissa håll till och med varit så liten, att det har ställtsalldeles otroliga fordringar på den ordinarie maskinpersonalen, för att den skulle kunna hinna med sina åligganden. Jag har för den skull en mycket stark känsla av att dessa ersättningsreservens tjänstgöringsdagar ligga i underkant och att mycket starka skäl tala för den ökning, som i reservationen föreslås. Jag ber för den skull, herr talman, att få yrka bifall till reservationen. Herr statsrådet Vennerström: Jag vill för min del ingalunda bestrida, att chefen för generalstaben och även inspektören för militärläroverken anfört vissa vägande skäl för ökning åtminstone den närmaste tiden av antaletreservofficersaspiranter. Men det förefaller åtminstone mig, som om herrarmotionärer och de, som fört motionärernas talan i debatten, svävade i villfarelse om vilka bestämmelser som i det avseendet för närvarande gälla.
