Lördagen den 17 mars f. m. Nr 18. 49 \ p Ang. marinens avlöningsanslag. (Forts.) dessa avgångna militärer sysselsättning. Av denna styrka på mellan 250 och 300 man är givetvis den största procenten avgångna militärer från flottan, beroende på att detta vapenslag där nere är störst. N är så är förhållandet, ifrågasätter jag, om inte det riktigaste vore att _ när de äro avgångna från flottan och man har behov av arbetskraft vid »flot- tans varv _ placera dem där framför civila arbetare och på det sättetfrigöra dem från att trängas bland övriga civila arbetare om sysselsättning uti den civila verksamheten. Nu har Kungl. Maj :t i sin framställning för kommande budgetår tagit upp denna ersättningsreserv på 500 man, vilket i sin tur skulle innebära, att de 54 man, som nu äro anställda, skulle avskedas någon gång i april eller mars månader. Detta Kungl. Maj :ts förslag har ju utskottet ändrat i detavseendet, att man minskat tjänstgöringsdagarna för ersättningsreserven från 62,000 till 40,000, vilket är liktydigt med att i stället för 500 man skulle inkallas 300. l utskottet har en reservation antecknats av herr Törnkvist, som ärledamot av utskottet. Denna reservation avser, att dessa 300 manersättningsreserv icke skulle inkallas för nästkommande budgetår. l stället skullesysselsättning beredas framför allt åt avgångnaimilitärer från flottan. På det sättet skulle man å anslaget för värnpliktigas övningar spara 31,000 kronor. Om man anställde civila arbetare i motsvarande grad, skulle man i stället behöva öka detta anslag, så att den sammanlagda summans ökning skulle bli cirka 200,000 kronor. l detta fall har man resonerat om, huruvida den av herr Törnkvistföreslagna anordningen är den lämpliga. J ag utgår nämligen ifrån, att det är litet svårt för andra än Karlskronabor att känna till förhållandena där nere och att överhuvud taget ha reda på, hurudan denna arbetskraft - d. v. s. ersättningsreserven _ är och huru den utnyttjas m. m. sådant. J ag tror, att de, som känna till dessa förhållanden, mycket väl förstå, att om dessa reservister icke inkallats, uppstår en besparing på 31,000 kronor. Jag tror, att besparingen realiter blir avsevärt mycket större, detta underförutsättning att civil arbetskraft i stället inkallas. Ty med den kännedom. jag har om förhållandena, kommer den civila arbetskraften säkerligen att utföraavsevärt mycket mera produktivt arbete för de anslagna medlen, än vad som i detta fall kan ifrågasättas. Med hänsyn till dessa förhållanden kan jag för min del inte komma ifrån, att om riksdagen och även statsrådet och chefen för försvarsdepartementet ha intresse av att söka att i någon mån bispringa de avgångna militärerna - och jag vet, att det finns ett sådant intresse _ då kan jag för min del inte komma till något annat resultat, än att man skulle dels inhiberainkallandet av dessa reservister och i stället låta de 54 man, som nu äro anställda, vara kvar, och dels öka detta antal med ytterligare avgångna militärer. Av det arbetsresultat, som skulle uppstå av denna anordning, skulle man. få ett väsentligt mycket högre värde, än man får genom den av Kungl. Maj :tföreslagna anordningen. V ' Herr talman! Under sådana omständigheter tillåter jag mig yrka bifall till den av herr Törnkvist avgivna, vid detta utlåtande fogade reservationen. Herr statsrådet Vennerström: J ag är mycket tacksam för det vitsord, som den senaste talaren lämnade mitt personliga intresse för anställning av f. d. militärer och beredande åt dem av arbete av olika slag. Men då han yrkade bifall till den av herr Törnkvist avgivna reservationen, d. v. s. även till den forssbergska motionen, kan jag icke följa honom i den ställning, som jag för tillfället har. Denna motion innebär ju, såsom allaherFörsta kammarens protokoll 1984-. Nr 18. 4
