Lördagen den 17 mars f. m. Nr 18. 55 Ang. utbyggnad av en turiststation rid Storlíen m. m. (Forts.) heterna att bereda för en sådan utvidgning lämpligt tomtutrymme utgör ett hinder för planens genomförande». Enligt min mening är så icke förhållandet, men även om man nu hellre skulle vilja. gå utanför _statens järnvägars område omedelbart invid stationen, vill jag fråga, om det är alldeles rimligt, attSkidfrämjandet i kraft av sitt jordmonopol på 8,000 tunnland skall få hindrastaten därifrån. Och vad är det för en ordning, herr talman, att samtidigt som detta sker, jordägaren liksom pressar staten att i stället bygga åt honom? Jag kan inte förstå, hur statsutskottet har kunnat taga så pass lätt på denna sak, som utskottet gjort åtminstone att döma av dess knappa utlåtande medanledning av motionen. Man har sagt mig. att det råder ett utmärkt samarbete mellanjärnvägsstyrelsen och Skidfrämjandet och att man är fullt överens. Det förefaller dock, som om detta samarbete skulle vara baserat på den förutsättningen, att Skidfrämjandet får bestämma i allt. Den utvidgning, som statens järnvägar tidigare företagit i Storlien på sitt eget markområde, lär ha skett medSkidfrämjandets nådiga medgivande. Men nu medger inte Skidfrämjandet något mera utan begär i stället, att statens järnvägar skall bygga åt föreningen. Ja, så sker också det. För den, som är något förtrogen med de lokalaförhållandena, verkar allt detta onekligen en smula besynnerligt. Jag är, som sagt, herr talman, inte tillfreds med statsutskottets någotnonchalanta behandling av motionen. l sakens nuvarande läge skall jag inte besvära med något yrkande, men jag, har ändå med detta yttrande velatuttala en varning mot en affär, som efter min mening verkar något äventyrlig. Herr Svensson, Martin: Herr talman! Detjkunde ju vara onödigt att uppträda emot motionären, eftersom han inte gjorde något yrkande. Jagfinner emellertid, att hans argumentering är sådan, att några ord behöva sägas till bemötande av densamma. Motionären har föreslagit, att staten själv genom järnvägsstyrelsen skulle bygga det ifrågavarande turisthotellet för den beräknade summan av 350,000 kronor. Nu säger motionären, att statsutskottet mycket lättvindigt harbehandlat detta ärende, när det gäller det förslag motionären framställt. Det är visst inte förhållandet] utan ärendet har varit föremål för en ganskagrundlig prövning, och den avdelning, som haft att behandla det, har inhämtatupplysningar från de mest sakkunniga, och dessa upplysningar ha givit vidhanden, att inom det område, som järnvägsstyrelsen äger, utrymme icke finns för uppförande av ett turisthotell. Utrymmet är för knappt på grund av att en hel del andra byggnader redan finnas på området, och eldfaran skulleblibetydande, om man där uppförde nya byggnader. Men så säger motionären, att man skulle expropriationsvis skaffa mark från bolaget. Det är väl ändå att göra ett större nummer av denna affär än man behöver göra. Det kan ju vara åtskilligt att erinra emot det tillvägagångssättet, att staten' lämnar lån och bidrager till lånets finansiering på sätt, som är föreslagit. Menunder de säregna förhållanden, som här föreligga, då det inte funnits' plats för staten att själv uppföra en byggnad, och då staten måst biträda medprovisoriska anordningar, bland annat genom att fastlåsa en del av sinjärnvägspark, för att bereda tillfälliga logement åt de besökande, så föreligga ju dock åtskilliga skäl för att man skall gå med på vad Kungl. Maj :t har föreslagit. Därtill vill jag också erinra om, att resandetrafiken väntas komma att öka, varigenom staten tillföres en inkomst, som kan kompensera den utgift staten nu ikläder sig för det ifrågavarande ändamålet. Herr talman, jag ber att få yrka bifall till utskottets heinställan.. Häri instämde herr Björck, lvz'lhelm.
