Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/588

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


64 Nr 18. Lördagen den 17 mars e. m. Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) son i Landeryd, Nylander i Stockholm, Lithander, Velander, Arvedson och Anderson i Norrköping, vilka av angivna orsaker hemställt, att riksdagen måtte, med anledning av de likalyd-ande motionerna l: 122 av herr Sundberg och li: 226 av herr Lindman m. fl. samt motionen li: 236 av herr Törnkvist i Karlskrona, för sin del antaga i denna reservation infört förslag tillförordning om ändrad lydelse av 17 § och 27 § 5 mom. förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka; 3), likaledes beträffande utskottets betänkande, i vad det avsåg förslag om upphävande av kvittensförfarandet, av herrar Björnsson och Wahlmark, vilka, med bifall i övrigt till utskottets hemställan, under hänvisning till avutskottsmajoriteten konstaterade brister i kvittensförfarandet hemställt, att riksdagen måtte antaga det förslag till förordning om ändrad lydelse av 17 § och 27 § 5 mom. förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka, som inginge i den av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. avgivna. med 2)betecknade reservationen. Herr Velander: Herr talman! Bevillningsutskottets här föreliggandebetänkande omfattar inte mindre än sju särskilda motioner. l dessa motioner ha yrkanden framställts om höjning, resp. sänkning av den nu utgåendemaltskatten samt om upphävande, helt eller delvis, av gällande förbud mottillverkning och försäljning inom riket av maltdrycker, hänförliga till klass 3, ävensom av det s. k. kvittensförfarandet, som gäller med avseende ådistributionen av pilsnerdricka på landsbygden. Utskottet har på anförda skäl i sitt betänkande förordat en skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om enallsidig och förutsättningslös utredning av de spörsmål av mångahanda art, som sammanhänga med tillverkning, beskattning och försäljning av maltdrycker. Utskottsförslaget kan sägas vara enhälligt. Emellertid föreligga i tvennehänseenden reservationer, i det en stark minoritet inom utskottet funnit sig böra förorda, dels ett omedelbart frigivande av porter av viss beskaffenhet, dels ock upphävande av kvittensförfarandet vid försäljning av pilsnerdricka. Beträffande de skäl, som föranlett mig att biträda reservationen i förra hänseendet, alltså beträffande porterns frigivande, kan jag hänvisa till mina yttranden vid föregående års riksdag, då spörsmålet därom senast var uppe här i kammaren. Porterns frigivande är således enligt min tankegång ettspörsmål, som inte har något att skaffa med nykterhetstillståndet i landet eller med nykterhetsintresset såsom sådant. Det är alltså inte nykterhetsfrågan eller någon sida av denna fråga, som vi här skola diskutera. J ag utgår också ifrån, att de personer, som inom utskottet på denna punkt utgöra majoriteten,åtminstone i stort sett dela denna uppfattning. För mig har det vidare synts obestridligt, att ett upptagande av tillverkning och försäljning av porterinrymmer möjlighet i viss utsträckning till ökad arbetstillgång, ökadeinkomster för statsverket, vidgad avsättning för spannmålsodlingen och minskad betalning till utlandet, om och i den mån nämligen konsumtionen avstarkporter visar sig komma att ersätta konsumtionen av utländskt vin. Reservanternas förslag innefattar nu, att portern skall iförsäljningshänseende, beträffande såväl utminutering som utskänkning, likställas med vin och alltså distribueras genom systembolagen. Förslaget vilar således på den uppfattningen, att den med avseende å spritdryckerna åvägabragtaförsäljningsorganisationen skall utan risk för överbelastning kunna i sig upptaga och ombesörja denna distribution. J ag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att 1917 års rusdryckslagstiftning enligt dess ursprungliga innehåll inrymde starkölet i sin helhet, som alltså lades under motbokskontroll. Denutomordentliga omfattningen av den systembolagen då tillämnade uppgiften iförhållan