Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/599

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Lördagen den 17 mars e. m. Nr 18. 75 Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) inga som helst bärande skäl för ett fortsatt uppskov, men det finns starka skäl för ett beslut, som kan skapa arbetslugn och ökade arbetsmöjligheter. Man kan enligt min mening inte hur som helst behandla de näringsgrenar, varav människorna här i landet ha sin bärgning, de må vara av vilket slag som helst, stora eller små. Näringarna ha nog av svårigheter att kämpa emot i dessa bistra tider, och riksdagen får inte bidraga till att öka dem. Förstörandet av en näringsgren drabbar i första hand och hårdast arbetarna, men det drabbar också hela landet, därför att vi alla sitta på olika grenar av samma träd. Man må. kalla denna fråga för en liten fråga, men den har sin betydelse, och varhelst man överhuvud taget kan öka arbetstillfällena, det må vara för ett litet antal arbetare eller för ett större antal, är det alltid ett framsteg. Det är en lyftning, som är åtskilligt värd. Och här är det ingenting som behöver uppoffras. Det är därför, herr talman, som jag vädjar till kammaren att ställa sig bakom reservanterna. Jag kunde ju haft intresse av att ytterligare bemöta några uttalanden av herr Björnsson, men det har kanske inte så stor betydelse. Han ansåg, att starkölsförbudet har haft en ofantlig verkan, men vill man se frågan i dess helhet är det inte bara förbudet för starköl, utan det är många andra faktorer, som medverkat till att vårt folk kommit upp på ett högre plan i fråga omnykterheten. l det spörsmålet kunde det vara ofantligt mycket att diskutera om, och jag har utan tvivel en viss erfarenhet i vad det gäller anledningarna till denna förskjutning i nykterhetsläget. Men det är ju ingen anledning att gå in på detta nu, då här icke föreligger någon nykterhetsfråga utan en rent praktisk fråga, som bör ses ur de synpunkter, som jag försökt anlägga. Det gäller att se till att de näringsgrenar, som finnas och som kunna arbeta utan understöd, få möjlighet att förbättra sin ställning och därmed också minska den arbetslöshet, som annars ovillkorligen uppstår. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationen rörandeporterförbudets upphävande. Herr Bissmarkz Herr talman! Det var herr Björnssons yttrande, som uppkallade mig. Det verkade på mig fullkomligt övertygande, i denriktningen nämligen, att varje den minsta tvekan, som jag möjligen kunnat hysa i fråga om nödvändigheten av att remittera denna fråga till utredning, då försvann. Herr Björnsson angav nämligen såsom sin uppfattning, att de rent tekniska frågorna inte behövde någon utredning. Däremot var hans skäl förutredning det, att detta innebar ett avsteg från starkölsförbudet, och man visste inte hur ett sådant avsteg från starkölsförbudet skulle verka, utan man skulle genom en utredning skaffa sig erfarenhet om hur det skulle verka! Såungefär föll verkligen herr Björnssons yttrande. Om man har den uppfattningen, att denna fråga nära sammanhänger med starkölsförbudet i dess helhet, och sålunda anser, att ett frigivande av portern åt allmänheten skulle dra med sig starkölsförbudets fall i övrigt, kan jagförstå denna uppfattning, ehuru jag ej delar den. Men då är det inte den riktiga vägen att begära utredning. Då skall man yrka avslag på det hela. Det är riktigare att göra det, ty en utredning, som man begär med sådanabaktankar, är såvitt jag kan finna endast ett sätt att förhala frågan. Efter herr Björnssons linjer står frågan så: skola vi avslå förslaget eller skola vi ta det? Det behövs absolut inte någon vidare utredning. Hur skall man få erfarenhet om hur lindrandet av starkölsförbudet verkar om man inte företar dennalindring? Det är inte möjligt, att någon utredning skall kunna säga ossnågonting därvidlag. "