76 Nr 18. Lördagen den 17 mars e. m. Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) För min del anser jag att de skäl, som nu tala för att ge portern fri, äro alldeles oemotsägliga. Det är från flera håll här framhållet och knappast bestritt, att portern ur nykterhetssynpunkt inte har någon betydelse. Men däremot kommer frigivandet att medföra vissa fördelar, ehuru jagnaturligtvis vill betona, att jag inte betraktar detta som en stor fråga. HerrBjörnsson riktade i sin kritik mot reservanterna den anmärkningen mot dem, att de velat göra detta till en livsfråga för landet. Det har väl ingen ifrågasatt. Det är en ganska liten fråga i och för sig, och den spelar ingen roll urnykterhetssynpunkt. Däremot skulle staten få rätt stora inkomster. Såvitt jag hört berättas skulle de beräknade inkomsterna uppgå till åtminstone över enmiljon. Men är det värt att kosta på en utredning, som kostar en miljon, för att komma till ett resultat som man kan komma till redan i dag utan någon dylik utredning? Jag kan inte förstå detta. Det är från dessa synpunkter och även till en del från de synpunkter, som herr Lindblad här anfört, som jag för min del, herr talman, ber att få yrka bifall till reservanternas förslag i fråga om porterns frigivande. Herr Bergman: " Herr talman! Det hade varit önskvärt att den sak vi här diskutera fått behandlas punktvis. Nu talar den ene om maltskatten, den andre om kvittensförfarandet, den tredje om portern och starkölet o. s. v. _ alltsammans är nämligen sammanfört i ett och samma yrkande om utredning, vilket nödvändiggör, att man under debatten måste .hoppa från det ena till det andra. Det som jag närmast ämnade säga några ord om, är vad som beröres i de motioner, som jag och herr Åkvist m. fl. ha väckt, och som utskottet föreslår inbegripet i utredningen, nämligen motionerna angående höjd skatt påskattepliktiga maltdrycker. Jag kan inte beklaga mig i någon särskild grad över den behandling, som de nämnda motionerna fått röna. Det hade ju varit önskvärt att de blivit bifallna _ det är ju det bästa resultat en motion kan få. Men det därnäst bästa är, om den föranleder utredning, och det är vad som här skett. Som sagt, ur den synpunkten har jag ingen anledning att beklaga mig; man har icke avstyrkt motionerna, och man har hänvisat dem till en opartiskutredning. Visserligen befinna vi oss i ett mycket blandat sällskap, när det gäller denna utredning. Sällskapet består av herr Lindblad och åtskilliga andra, synnerligen hederliga och präktiga män, men med högst olika uppfattningar i dessa frågor. Utskottet vill emellertid vara opartiskt, det vill som Vår Herre låta solen lysa över alla människor, och alltsammans är därför hänvisat till en utredning utan några direktiv. Jag måste ge herr Bissmark rätt i, att en sådan utredning är en smulaegendomlig, men det tjänar ju ingenting till, att motsätta sig den. Då jagvidare måste förutsätta, att ett yrkande nu om bifall exempelvis till min motion skulle bli utslaget i en förberedande votering, tjänar det inte heller något till att framställa ett sådant yrkande, utan jag kan gott finna mig i att det hela går till en förutsättningslös utredning. Jag vill emellertid säga några ord angående motiven för den motion, som av mig m. fl. väckts i denna kammare och av herr Åkvist m. fl. i andrakammaren. Det är två motiv, som vi utgått ifrån. Det ena är naturligtvis det, som ligger närmast till hands för oss såsom representanter för riksdagensnykterhetsgrupp, nämligen att vi önska en minskning i konsumtionen. Det andra, och det som förmodligen mera intresserar flertalet av kammarens ledamöter, är utsikten att vinna någon ökning av statens inkomster. Nu är situationen den enligt min övertygelse, vilken är bestyrkt av erfarenhet frånfrämman
