Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


28 Nr 3. Onsdagen den 17 januari f. m. Statsverksmoposítionen. (Forts.) avsevärda belopp. Det är verkligen befogat att undersöka, huruvida det inte här skulle kunna sparas åtskilligt. Jag vill därmed icke ha sagt, att man icke skall fortsätta på den inslagna vägen, i den mån det avser hjälp till de arbetslösa, ty naturligtvis harsamhället skyldighet att hjälpa de av krisen hårt prövade och berörda och dåsärskilt dem, som oförskyllt och oförvållat lida av arbetslöshetens svåra olycka. Men en lindring av denna arbetslöshet kan ske även på andra vägar, de vägar, som jag här tidigare tillåtit mig att peka på. Det märkes för övrigt redan ute i landet, att förbättringen på jordbrukets område och beträffandeskogsbruket inte bara medfört större tillit till statsmakterna utan även medfört, såvitt man kunnat finna under de sista veckorna, en åtminstone ute pålandsbygden något minskad arbetslöshet, så till vida som sysselsättningen iskogsbruket blivit större. Man bör sålunda i främsta rummet söka att på den vägen mildra arbetslösheten. Detta synes mig vara ett av de viktigaste spörsmålen för närvarande. Statsmakterna få därför för att hålla näringslivet i gång ingripa på allt flera områden. Detta gäller inte minst handelspolitiken, och jag får tillägga även i viss mån produktionen. Vi kunna ju inte inom_ jordbruket tillverka varor t. ex. smör och fläsk - medelst importerat kraftfoder _ som vi sedan ej finna avsättning för på världsmarknaden eller få sälja avsevärt underproduktionspriset. Redan nu få vi sälja åtskilligt till underpris. För den del av överskottet av vår smörproduktion, som vi sista veckan försålde till England, erhöllo vi endast 96 öre per kilogram. Skillnaden mellan detta pris, 96 öre, och partihandelspriset här i landet, 2 kronor 30 öre, fick täckas genom clearing. Den andra delen av vårt smöröverskott har ju under senare tid i storutsträckning kunnat säljas till Tyskland samt i någon ringa grad även på andramarknader. Men det' är mycket osäkert, om vi i framtiden kunna räkna påavsättning på dessa marknader, åtminstone till ett sådant pris, att det kan anses något så när täcka produktionskostnaderna. Det tör hända, att man då får slå in på andra vägar, ja, på den väg, som beträddes vid riksdagsbeslutet sista året om kraftfoderaccis, d. V. s. att vi skulle få gå in för en begränsning av produktionen. Beträffande de åtgärder i detta avseende, som regeringen för några veckor sedan beslutade, nämligen en accis på majs, kli och även andra fodervaror, hade det varit önskvärt, att de kommit något tidigare, nämligen vid den tid under året, då den nya sädesskörden kom i marknaden. Det hade då gått bättre för den enskilde jordbrukaren att anpassa sig efter dessaförhållanden under det nya hushållningsåret. Därigenom hade man även bidragit till att minska produktionen såväl av smör som av fläsk. Bibehållandet av det stora produktionsöverskottet på dessa områden kan ju inte för närvarande sägas vara att rekommendera med hänsyn till de låga priser, som nu gälla på de utländska marknaderna. Riksdagen har alltså beträffande dessa förhållanden fått inträdareglerande, främjande, bestämmande i en långt större utsträckning än vi tidigare anat. Vi önska icke heller, att detta skall fortsätta, men förhållandena äro förnärvarande sådana, att de tvinga statsmakterna att beträda dessa vägar, liksom de även framtvinga anordnande av statliga arbeten. Som jnag nämnde, _böra likväl statsmakterna vidtaga sådana åtgärder, som främja atergående till arbete 1 de enskilda företagen, och icke sådana, som förhindra en dylik naturlig återgång, om förbättrade konjunkturer skulle komma att inträda. Det är ytterst angeläget, att riksdagen och utskotten ha ögonen på dessa förhållanden vid de olika frågornas behandling. l fraga om vad som sagts rörande budgetens storlek, så skulle den nog kunna tryckas ihop åtskilligt och det skulle kunna prutas på många av de