Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


36 Nr 3. Onsdagen den 17 januari i. m. Statsverkspropositionen. (Forts.) får antingen ett ökat och kanske omöjligt skattetryck eller också måste man gå vidare på upplåningens väg. Det ser man nu i viss mån ett exempel på. Finansministern föreslog förra året enamorteringstid, som vi veta, på fyra år. Riksdagen tyckte, att detta skulle medföra alltför stor skattebelastning, och utsträckte därför amorteringstiden till fem år. Finansministern varnade oss på ett mycket uppseendeväckande sätt här i slutet av riksdagen för dessa vägar, men nu föreslår han själv enamorteringstid, som, om jag ej räknat fel, sträcker sig till sju år. Ja, det är ju så naturligt detta, ty det är ju så, att ju mer man ökar dessa former avupplåning, dess svårare blir det att gå i land med den korta amorteringstiden. Förra året genomfördes ju detta med hjälp av en omläggning och en ökning av arvsskatten. l år är det som sagt en särskild skatt på förmögenhet i samma syfte. Vad kommer i framtiden? Vad skall det bli av detta, när man grundlägger en sådan finanspolitik? Jag vill ju inte påstå, att icke vidextraordinära tillfällen det kan bli nödvändigt att i viss utsträckning tillgripa lån för att undvika ett orimligt skattetryck, men vad jag menar är att det är alldeles nödvändigt att söka begränsa dylik upplåning och de utgifter, som föranleda den. Om man nu icke har en tro, som kan försätta berg, på attkonjunkturerna kunna styras med hjälp av dessa kolossala offentliga arbeten, bör man då icke taga sig en liten tankeställare och fundera på huruvida dessa minst sagt osäkra resultat kunna motsvara den skadegörelse, som nu sker på de offentliga finanserna? Jag tycker, att det är så mycket allvarligare som ju expansionen av vårt näringsliv, som ju varit mycket kraftig under förradecenniet av olika skäl, som jag icke skall gå in på, knappt kan tänkas fortsätta på samma sätt, även om vi komma i en bättre konjunktur. Vi ha med allsannolikhet att räkna med minskat skatteunderlag, och alla reserver i vår budget äro samvetsgrant tömda. Mycket betydande inkomstkällor i åretsstatsverksproposition äro av en uppenbart tillfällig natur. De uppgifter, som ligga framför oss, ordnandet av försvaret, av en hel rad sociala anordningar,arbetslöshetshjälpenframför allt, den fortsatta krisen inom jordbruket o. s. v. - allt detta medför ju, att vi tydligen ha, utan att man alls behöver varapessimistiskt anlagd, att motse tider av ett försämrat förhållande mellanskattetryck och skatteunderlag och allt vad detta för med sig. Vad så beträffar reservarbetena, förefaller det mig, som om också därvidlag det gångna årets erfarenheter borde ha givit anledning till att lära oss ett och annat. Jag skall bara stanna vid två saker, som förefalla mig vara av vikt, nämligen lönesättningen och konfliktdirektiven, men jag måstedessförinnan en liten smula söka klargöra, hur jag ser situationen för närvarande. Finansministern sade i sin replik till herr J. B. Johansson i Fredrikslund, att man borde se på våra egna statistiska siffror för att kunna göra sig enföreställning om vår arbetslöshet och hur den har utvecklat sig, och det är ju i och för sig riktigt, vilket naturligtvis icke hindrar, att man även kan haanledning att se, hur man har det i andra länder. Om vi nu se på de siffror, vi ha beträffande arbetslösheten, så är det fyra serier, som kunna användas för detta ändamål. Det är för det första fackföreningsprocenten, såledesprocenten arbetslösa inom fackföreningarna. För det andra är det den serie, som socialstyrelsen ger ut angående utvecklingen av tillgången på arbetskraft inom olika arbetsmarknader. För det tredje ha vi antalet anmäldahjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna och för det fjärde arbetsförmedlingens siffror. _Nu har det varit ett mycket egendomligt förhållande, att hittills ända till precis sista halvåret ha dessa olika serier förlöpt på ett påfallandeparallellt sätt, så att när det varit uppgång på den ena serien, har det också varit det på den andra o. s. v. Men just nu i sommar och på senhösten ha de