Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


38 Nr 3. Onsdagen den 17 januari i. m. Statsverkspropositionen. (Forts.) statistik i fråga om jordbruket, så finner man, att antalet hjälpsökandeökades med inte mindre än 4,3-l6, d. v. s. 40 %. Nu är det svårt att yttra sig om läget inom jordbruket och i vad mån det kan sägas motivera en sådan höjning. Statsministern själv säger, att för jordbrukets vidkommande ha de statliga åtgärderna och en god skörd förhindrat en fortgående försämring och till och med medfört lättnad av det av krisen vållade trycket. Statsministerns förklaring är _ och den ligger ju nära till hands -, att det är krisenslångvarighet, som uttömt hjälpresurserna och som åstadkommit denna ökning av de hjälpsökandes antal. Det är naturligtvis i och för sig alldeles riktigt, men det är inte tillfyllestgörande, ty varför skulle den faktorn just göra sig gällande så kraftigt under dessa månader, från augusti och framöver. Det har ju varit ett kontinuerligt ökat tryck allt under det att krisen fortsatt, och detsamma gäller om de ändrade anställningsförhållandena, omrationaliseringen i jordbruket etc., allt saker, som inte kommit ett tu tre under sista halvåret utan pågått en längre tid. Jag tror därför inte, att denmotiveringen alls är tillfyllest. Men om vi se på siffrorna i övrigt, ha vi den stora stegringen inom'vad som brukar kallas diversearbetargruppen,tillfällighetsarbetare o. d.. och det pekar onekligen på ett förhållande, som förefaller vara en direkt verkan av ändringen i villkoren för reservarbetena. Det är ju också ganska naturligt, om det vore dessa ändringar i villkoren för reservarbetena som orsakat stegringen, eftersom de ju inträffade alldeles samtidigt, och det finnes ej någon anledning, varför man inte skulle peka på dem. Nu är det ju så, att jordbruksarbetarna äro mest känsliga för de ändrade villkoren, liksom överhuvud taget arbetarna på landsbygden, lant- ochskogsarbetare, diknings- och vägarbetare o. s. v. För dem ha ändringarna ivillkoren på många, håll verkat därhän, att dessa mycket lågt avlönadearbetarkategorier, som ofta ha en ojämn sysselsättning, i reservarbetena ha fått en möjlighet att helt enkelt förbättra sina villkor. För dem betyda de nuvarande reservarbetena ofta, att de få en avlöning, som i varje fall inte understiger men ofta överstiger den de ha kunnat påräkna i sitt hittillsvarande arbete mendessutom att de få en jämnare sysselsättning; de få arbeta under en längre tid än de kunnat påräkna i fråga om alla de olika tillfällighetsarbeten, som en mycket stor del av den svenska arbetarbefolkningen är van att gå och plocka ihop för att kunna skaffa sig försörjning under hela året. Därtill kommer ju, att en stor del av de där arbetsmöjligheterna ha försvunnit på grund av att reservarbetslönen nu tjänar som >>lagstadgad minimilön», under vilken ingen går och ingen vill erbjuda något arbete. Allt det där sammanhänger också. med hela sättet för reservarbetslönens bestämmande. När den skall fastställas, måste man ju taga hänsyn till de olika lönesatser, som finnas inom kommunen. Sysselsättningen kan mansåledes inte taga någon större hänsyn till. Så tillkomma då de extraförmånerna och ackordsförtjänsterna, som göra, att det otvivelaktigt i storutsträckning är fördelaktigt för dessa människor att gå över från enskilda arbeten till reservarbeten och att upphöra med det intensiva sökande efterarbetstillfällen, som t. ex. en tillfällighetsarbetare får lov att underkasta sig, om han skall kunna plocka ihop tillräckligt mycket för att kunna leva under året. Det är ju också mycket påfallande, att omsättningen vid reservarbetena i hög grad har minskats. Medan i september 1932 8 % av styrkan avgick till den öppna arbetsmarknaden, stannade siffran i september 1933 vid 3 %, detta under det att en förbättring av läget på arbetsmarknaden i övrigt inträtt. Arbetslöshetskommissionen understryker också detta förhållande. Tidigare var det så, att folk sökte sig ifrån hjälpverksamheten för att få arbete och utkomst på annat håll. Nu stannar man hellre kvar och resonerar som så.