58 Nr 3. Onsdagen den 17 januari f. m. Statsverkspropositionen. (Forts.) stå, att en av anledningarna till, att organisationen av år 1925 icke skapat ett försvar, som till sin lämplighet och effektivitet fyller de anspråk, som vi måste ställa på vår försvarsorganisation, är att tillräckligt grundligaförarbeten delvis i brist på tid och arbetskraft icke blevo utförda, vadanorganisationen snart både konstruktivt och beträffande kostnadsberäkningarna visade sig i väsentliga stycken bristfällig och felaktig. Sådant får för försvarets skull icke ännu en gång upprepas. Den nya försvarsorganisation, som jag hoppas så fort som möjligt skall komma till stånd, måste vara uppbyggd på grundvalen av så omsorgsfullt förarbete, att den i möjligaste mån fyller de högst ställda anspråk i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet, som kunna ernås inom den kostnadsram, som statens organ för densamma kan komma att utmäta. Skulle detnuvarande utredningsarbetet bringas att nu upphöra, skulle förutsättningarna för ett snabbt uppbyggande av en så beskaffad försvarsorganisation icke komma att föreligga. Frågan skulle då bringas in under kaotiskaförhållanden. » Såsom i den av mig omnämnda kommunikén påpekats, är emellertid den till försvarskommissionen hänskjutna frågan, hur ett efter våra förhållandenavpassat försvar bör organiseras, en utredningsfråga av synnerligen omfattande art. Den innefattar i sig en mångfald skiftande frågor av försvarspolitisk, samhällelig, strategisk, taktisk, teknisk, administrativ och ekonomisk innebörd. Det kan därför tyvärr ej undgås, att detta arbetes slutförande, om det skall ske på det sätt, jag förut antytt, kräver en avsevärd tid. Vid sådantförhållande är det givetvis en angelägenhet av den allra största vikt, att våranuvarande försvarsanordningar icke försämras utan tvärtom bevaras ochstärkas inom ramen' för därom givna direktiv, detta icke allenast med tanke på det hotande och allvarsdigra allmänna politiska läget i världen utan även med hänsyn därtill, att ju mera försvaret undermineras och försummas, ju svårare och dyrbarare blir en gång det uppbyggelsearbete, som måste ske. Tyvärr har redan mycket försummats. Det dystraste och mörkaste inslaget i denna tavla utgör vad som hände och underläts vid föregående års riksdag. Deinställda värnpliktsövningarna och i samband därmed inställda övningar för befäl och underbefäl, uteblivna eller i hög grad nedskurna anslag förmaterielens underhåll och ersättning genom nyanskaffning samt i stort settfullständigt inställande av organisationsplanen av 1925 förutsatta nyanskaffningar och nybyggnader, till sina verkningar förvärrade genom redan under tidigare år begångna svåra underlåtenhetssynder _ fjärde huvudtiteln har ju under en följd av år behandlats synnerligen styvmoderligt _ ha åstadkommitsvårläkta skador för vår försvarsorganisation och vår försvarsberedskap, så mycket oförsvarligare och farligare, då de ses mot bakgrunden av världsläget. Om jag nu med ledning av fjärde huvudtiteln i 1934 årsstatsverksproposition söker se framåt mot det kommande budgetåret, så är, även om man med glädje erkänner, att försvarsministern har utgått ifrån, attvärnpliktsövningarna skola upptagas i full ordinarie omfattning, dock bilden av huvudtiteln i övrigt ganska nedslående för försvarsvännen. J ag förstår emellertid till fullo de svårigheter, med vilka försvarsministern har haft att brottasunderbudgetarbe_tet,_och i en hel del punkter av huvudtiteln framgår av försvarsministerns motivering, att det endast varit trycket av den ekonomiskt svåra situationen. som föranlett honom att, i den omfattning som skett, vägra att föreslå eller att nedskära_ begärda anslag. J ag noterar med glädje och tacksamhet denförsvarsministerns allmänna inställning, som kan utläsas av sådanamotiveringar. _-Tag vågar också därför tro, att försvarsministern för sin del skulle med jämnmod bära, därest riksdagen skulle i något strörre utsträckning, än
