Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/129

Motioner i Första kammaren, Nr 153. 105

ningen skulle ha hänskjutit tvistefrägan till skiljenämnden, som fått tillfälle att pröva, huruvida trakasseri förelåg eller ej. I det följande redogöres i artikeln för huru saken av arbetsgivareparten hänsköts till riksskiljenämnden, som resolverade att arbetsnedläggelsen var avtalsstridig samt ådömde böter därför. Vidare heter det i samma Social-Demokratens artikel: Under allt det damm och bråte, som hopats kring denna avtalsstridiga konflikt, finnas dock en del fakta, som icke kunna negligeras. För det första, att konflikten är stridande mot avtalet, för det andra, att någon blockad ej föreligger från de fackliga organisationernas sida, för det tredje att konfliktanledningens tyngdpunkt numera ligger däri, att arbetslaget kräver full lön för en avtalsstridig strejk och för det fjärde, att förbundets stadgar överträtts av arbetslaget. Sillénarnas skryt om en kampledningf är beviset härför. Därmed tordeockså från varje ansvarskännande fackföreningsmedlems sida, oavsett vilken ståndpunkt han än intar till konfliktens uppkomst, solidariteten med dessa skadegörare upphöra. Fackföreningsrörelsen har ingen nytta av att på detta sätt tillkomna blockader respekteras. Fackföreningsrörelsen har fått kämpa hårt för att få kollektivavtalet godkänt som lämplig form för överenskommelser om arbetsvillkoren. Skulle grunden härför spolieras, sä arbetsparten icke kan garantera för att träffade överenskommelser respekteras utan i stället brytas av enskilda arbetargrupper, då är fara för handen, att fackföreningsrörelsens enhetlighet blir utsatt för påfrestningar som rörelsen icke förmår att bära. Principerna stå i det fallet över det enskilda gruppintresset och några självvalda kampledni-ngar kunna icke tokreras vid sidan, om den i stadgeenlig ordning valda ledningen-. Om dessa principer kunna icke kompromissas. Antingen få de enskilda gruppintressena vika för hela rörelsens intressen eller också få de som behaga avvika från huvudstyrkans marschlinje, söka sig fram på egna vägar. Grov och fabriksarbetarförbundets ledning har också ställt frondörerna inför dessa alternativ. De kunna välja det senare. Det är dock farliga vägar, de i så fall beträda. Ur Social-Dernokraten onsdagen den 4 mars 1931. Sillénmetoderna vid Armerad Betong. Hets och förföljelse mot de fackligt organiserade arbetarna. På. onsdagen måste polispiketen rekvireras till Armerad Betongs arbetsplats vid Rosenlundsgatan, där en klick sillénare i strid med fackföreningen-s beslut uppehåller en avtalsvidrig blockad. Två av de uppvaktande "strejkvakterna" fördes till Maria polisstation, då de -uppträtt hotfullt och förargelseväckande mot de vid arbetsplatsen anställda arbetarna. Det går knappast någon dag utan att demonstrationer förekomma vid arbetsplatsen av en flock sillénare. För att vilseleda den allmänna opinionen framställes saken i sillénarnas press som om det här vore fråga om vanligt strejkbryteri. Detta är som bekant icke fallet. Grovarbetarfackföreningen har ingen blockad vid arbetsplatsen. I offentliga tillkännagivanden säges att vem som helst äger rätt att ta anställning vid arbetsplatsen., Det finns då heller icke anledning att förfölja organiserade arbetare, som begagna sig av tillfället att här finna sin utkomst. Privata gå-ng kunna icke tillåtas blockera en arbetsplatsoch förfölja or