Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/202

178

Motioner «¿ Första lçammaren, Nr 153.

gon del av sagda arbete. Enahanda är förhållandet med schaktningsarbetet och den uppgivna sönderslagningen av procentsten. Jag bestrider i första hand, att Olsson över huvud utfört dessa arbeten samt påpekar därjämte, att arbetena i- fråga ej heller upptagits eller på något sätt omnämnts uti det av Olsson angivna skriftliga arbetsanbud, varå överenskommelsen oss emellan grundats. Olsson kan därför under "inga förhållanden göra mig betalningsskyldig för sistsagda arbeten, med mindre särskild överenskommelse därom träffats mellan mig och honom. ag bestrider på det bestämdaste, att så varit fallet. 1 Jag vill till sist framhålla, dels att jag vid vårt sammanträffan-de i vittnens närvaro den 1 december 1932 för kontraktets annullering uttryckligen framhöll för Olsson, att jag därmed avsåg en slutreglering av samtliga våra mellanhavanden, vari Olsson för sin del instämde dels ock att Olsson vid samma tillfälle icke framställde några som helst ytterligare anspråk mot mig - undantagandes att han under samtalets gång gjorde gällande, att jag bort me-d ett mindre belopp, troligen 20 eller 25 kronor, betala hyran för en stenkran, som Olsson lånat för att använda å arbetsplatsen. Sagda krav frånföll han emellertid vid fortsatt diskussion. Det förefaller mig uppenbart, att för den händelse Olsson vid vår uppgörelse ansett sig innehava en ytterligare fordran gentemot mig å ej mindre än 295 kronor, skulle han med all säkerhet givit detta till känna, så mycket mer som han vid tillfället uppträdde i hög grad aggressivt och bland annat hota-de med att "rekommendera mig hos fackföreningem. Denna sin avsikt fullföljde han ju sedermera framgångsrikt, i det att Stockholms grovarbetarfackförening den 20 mars 1933 "på grund av obetalda arbetslöner" fann sig böra förklara mitt bygge i blockad. Jag tillägger, att när jag i sällskap med annan person i anledning av blockaden besökte nämnda fackförenings ombudsman, David Johansson, och för denne framhöll, att jag väl ej borde till annan utgiva betalning för arbeten, som jag själv eller tredje man utfört, erhöll jag alltjämt i vittnens närvaro det svaret, att "det funnes många villabyggare, som få betala, vad de själva utföra, och det är ej mer än rätt, att ni gör detsamma". - Stockholm den 11 november 1933. Henning Andersson. gm. Sven Byström enl. fullmakt. Till rådhusrätten. Undertecknad får härmed uti anhängiga mål mellan mig, å ena, och bergsprängaren David E. Olsson, å andra sidan, till slutförande av min talan vördsamt framhålla följande. Genom de vid föregående rättegångstillfälle såsom vittnen avhörda Gottfrid Karlssons och Edvin Wibecks berättelser torde vara till fullo styrkt, dels att svaranden vid vår uppgörelse den 1 december 1932 icke framfört eller ens omnämnt de ytterligare krav om ersättning av undertecknad, som han sedermera sökt göra gällande, dels ock att sagda uppgörelse oss emellan å ömse sidor vid tillfället i fråga betraktades såsom en slutregler-ing av samtliga våra mellanhavanden på grund av ifrågakomna arbeten. -Jämväl av övriga i målet hörda vittnens utsagor - jag erinrar därvid särskilt om innehållet i vittnet Reinor A. Keysers vittnesmål - framgår enligt mitt förmenande, att svarandens efter sagda uppgörelse gent-