Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 183


varade. Fackföreningarna och deras ombudsmän lägga beslag på vissa procent därav. Detta förklarar också, varför fackföreningarnas ombudsmän äro så angelägna om att pressa upp överskotten så långt de med sina maktmedel kunna det. De profitera själva på geschäftet. Lex Bergendal skulle icke bereda skydd mot dylika organisatoriska aktioner för frampressande av arbetsfria förtjänster. Bil. 51. Avskrift. . Till Konungen. - Jåg får härmed i underdånighet inför Edcrs Kungl. Maj:t andraga följan e: - l egenskap av yrkesmässig fotograf i Kramfors municipalsamhälle av Västernorrlands län upptog jag, enär min rörelse jämväl omfattar fotografiskt reportage till tidningspressen, i samband med kravallerna i maj 1931, diverse bilder bl. a. av demonstrationen till Sandvikens Cellulosafabrik den 13 maj och uppträdet å ångaren "Milos" därstädes, samma dag. Sagda bilder tillställdes sedermera pressen och publicerades i ett stort antal tidningar av skilda politiska riktningar - bland dem jämväl kommunistorganet "Ny Dag". Jag anser mig i detta sammanhang böra särskilt framhålla, att jag icke i min yrkesutövning eller eljest vid ifrågavarande tidpunkt rönte något som .helst ohägn därav att bildmaterialet togs i anspråk av tidningarna. När sedermera den av Eders Kungl. Maj:t tillsatta s. k. Ådalskommissionen trätt i verksamhet, sammanträffade jag vid ett besök i huvudstaden med kommissionens ordförande, J ustitierådet Lindhagen, varvid denne anhöll, att jag skulle ställa till kommissionens förfogande allt det bildmaterial - inklusive i pressen icke publicerade fotos - som jag förfogade över eller vore i tillfälle anskaffa. Vid min återkomst till Kramfors uppsöktes jag av med Kramfors poliskår samarbetande polismän från annan ort, vilka begärde att utfå mitt bildmaterial. Polismännen framhöllo vid tillfället, att ett utlämnande till myndigheterna av fotografierna icke på något sätt skulle för mig medföra obehag, och försäkrade mig därjämte, att från myndigheternas sida garanterades, att bilderna icke skulle komma till allmänhetens eller utomståendes kännedom. Emellertid vägrade jag denna gång att utlämna mitt bildmaterial, enär jag fattat J ustitierådet Lindhagens förenämnda hemställan såsom innebärande, att Ådalskommissionen önskade i första hand disponera över detsamma. Några dagar senare, den 1 juni 1931, mottog jag från Justitierådet Lindhagen en telegrafisk anmodan att ställa fotografierna till t. f. Landsfogdens Ros förfogande ochefter ytterligare några dagar erhöll jag från den sistnämnde närslutna såsom bilaga 1 betecknade handling, varefter bilderna mot kvitto av mig utlämnades till polisen. När sedermera rannsakning ägde rum mot de för upploppet i Sandviken häktade Axel Nordström m. fl., råkade jag på anmodan av de tilltalades rättegångsbiträde till min olycka bliva instämd såsom vittne i målet, varvid samtidigt som jag den 20 juli 1931 avgav mitt vittnesmål inför vederböran