Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/228

13

Motioner 12 Första ka/mmaren, Nr 155.

har hvresindex under samma tid stigit från 200 till 206. Varpå beror detta? Den föreställningen torde vara rätt allmän, att det byggnadsarbetarelönerna som varit orsaken till detta fenomen. Påståenden 1 den-r1ktn1ngen gjordes under remissdebatten vid innevarande års riksdag och föras så gott som dagligen till torgs i pressen. "lngen vill väl bestrida, att arbetslonerna liksom de andra av byggnadsindustrins produktionskostnader lnverka på hyresnivån, men med påståenden, de må vara hur befogade som helst, loser man inga problem. Anledningen till den höga hyresnivån i Stockholm och vissa andra städer är säkerligen ingalunda uteslutande eller ens väsentligen att söka i byggnadsarbetarnas löner. Det är visserligen sant, att man från intresserat håll då och då bidragit med uppgifter, av vilka man kunnat draga vissa slutsatser, men någon tillförlitlig bild har icke åstadkommits av byggnadsindustrin -i detta. stycke. Det skulle därför vara av mycket -stort värde att få till stånd en förutsättningslös, opartisk och allsidig utredning rörande här berörda förhållanden. I samband härmed borde en ingående undersökning verkställas rörande .byggnads-arbetarnas och byggnadsarbetsgivarnas inkomster. Man har gjort gällande, att byggnad-sarbetarnas organisationer bedrivit en monopolistisk politik, bl. a. på så sätt, att de genom att begränsa medlemsanslutningen rest hinder för arbetare att "söka sig till byggnadsindustrin. Arbetareorganisationerna ha emellertid energiskt tillbakavisat dessa påståenden. Faktum är också, att man i deras medlem-sstatistik icke kan finna bevis. för talet om att en monopolistisk avstängningsp-olitik skulle ha förts. Under tioårsperioden 1922-1932 ökades murareförbundets medlemsantal med i runt tal 108 %, byggnadsträarbetareförbundets med 162 %, målareförbundets med 161 % och grov- och fabriksarbetareförbundets medlemskli-entel inom byggnadsindustrin med 189 %. Vid bedömandet av dessa uppgifters värde bör man naturligtvis icke bortse från, att byggnadsindustrin under denna period gynnats av en osedvanligt god konjunktur. Eftersom "fackföreningsmono- polismen", särskilt vad angår byggnadsarbetarna, blivit ett av de fliti ast g använda slagorden i den offentliga diskussionen, torde det emellertid vara i hög grad motiverat, att den göres till föremål för ett -studium vilket läm > P hgast borde kunna ske i samband med en utredning rörande byggnadsindustrins förhållanden i allmänhet. En sådan utredning borde även avse att besvara frågan i vad mån denna industri tillgodogjort sig den tekniska utvecklingen eller i vad mån den uraktlåtit att göra detta. , . Man torde med nuvarande teknik även i vårt land kunna utöva byggnadsverksamhet praktiskt taget hela året. Emellertid- förekommer vinterarbete endast i jämförelsevis ringa utsträckning. Man frågar sig vad anledningen därtill kan vara. Till en del beror -detta icke minst för -byggnads- arbetarna mycket olägliga förhållande på att det praktiskt taget endast förekommer en fardag för hyresgäster, nämligen den 1 oktober. Detta gör