Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
10
Motioner i Första kam/marern, Nr 153.


Likaså krävas lagregler om huru dylika föreningsbeslut skola fattas, för att hindra en mindre grupp av medlemmar eller rent av vissa ledande funktionärer i föreningen att besluta åtgärder, för vilka föreningen som sådan bör och måste ansvara. Vådliga konsekvenser - icke minst med avseende å möjligheten att indriva skadestånd som ådömes i anledning av olovlig blockad - uppstå dessutom, om lokala eller andra smärre avdelningar av en större yrkesorganisation tillåtas fritt besluta stridsåtgärder med kanske vittomfattande ekonomiska verkningar. Överrumplingsåtgärder eller hemliga aktioner böra ej få vara tillåtna metoder i den ekonomiska intressekampen. Den enskildes rättssäkerhet och den allmänna rättskänslan måste också anses kräva, att den mot vilken stridsåtgärd riktas omedelbart får kännedom om åtgärdens orsak och syfte ävensom om vilka den eller (16 äro, som företaga denna aktion mot honom. En dylik kännedom är nödvändig dels för att uppnå ett snabbt biläggande av intressemotsättningarna och dels för att den angripne må kunna bedöma åtgärdens laglighet och sitt rättsläge för övrigt i den föreliggande situationen. Särskilt i de fall, då stridsåtgärder mot enskild arbetare, arbetsgivare eller varuförmedlare företagas genom meddelanden eller uppmaningar i tidningspressen, har bristen på rättregler i nu angivet syfte i många fall lett till oåtkomlighet för angriparna och praktiskt taget rättslöshet för den mer eller mindre oskyldigt förföljde. Lögnaktiga och eljest vilseledande framställningar om grunden till eller ändamålet med stridsåtgärd måste kunna eñektivt beivras. Ett område, som måste göras till föremål för särskilda lagstiftningsåtgärder, är de allmänfarliga eller eljest samhällsskadliga konflikterna. Dessa behandlas emellertid av oss i särskild motion, till vilken vi tillåta oss hänvisa. Vissa exempel återfinnas i de härvid fogade bilagorna (bil. 11-14). Av utomordentligt stor nationalekonomisk och social vikt är att förhindra de ödeläggande aktionerna mot smärre företagare och näringsidkare. Även om samhället i viss utsträckning tillåter angrepp mot annans ekonomiska intressen såsom ett led i intressekampen mellan varandra motsatta men dock ur maktsynpunkt tämligen jämspelta organisationer eller enskilda rättssubjekt, blir läget ett helt annat, om angriparens maktställning är väsentligt starkare än den angripnes. Den självbestämningsrätt för mindre näringsidkare det här är fråga om är av stor betydelse icke blott för den en.-skilde själv och hans existens, utan ock för det sociala livets sundhet över huvud taget. Professor Bergendal framhåller i sin utredning (sid. 136 ff.), att samhället i allmänhet endast synnerligen försiktigt ansett sig för sina -egna syften av största betydelse kunna kringskära medborgarnas individuella frihet och ekonomiska självbestämningsrätt. "Vid jämförelse härmed", framhåller den sakkunnige, "vore det en egendomlig inkonsekvens, om samhället skulle stillatigande åse, att dess medlemmar skulle av- en privat organisation, vars syften äro av samhället okontrollerade, kunna mot sin vilja underkastas frihetsinskränkningar utan annan begränsning än den mycket otillräckliga, som betecknas av de rent faktiska maktförhållandena." Vi