Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/385

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

llofionor 6 Första lw/mma/ren, Nr 19.9. 1 . Nr 199. , Av herr Johansson, Johan, om borttagande av dy/1-tidstilläiggetrtvissa arvodestjänster. Enligt § 1 i kungörelsen den 15 juni 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst äga befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, där ej bestämmelser i annan ordning äro eller varda meddelade, med i författningen angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg vissa i kungörelsen uppräknade avlöningsförmåner, till vilka bland annat hör arvode. I § 6 i samma kungörelse stadgas vidare, att till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffranbestamts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillågg under iakttagande i tillämpliga delar av i kungörelsen meddelade bestämmelser. Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall jämlikt 7 i kungörelsen den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i levnadskostnaderna, och att det å avlöningen fi övrigt belöpande dyrtidstillägget minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen, dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra. Under § 38 i sin berättelse hava riksdagens år 1933 -törsamlade revisorer upptagit till behandling frågan om dyrtidstillägg å vissa arvoden inom stats" förvaltningen. Revisorerna hava därvid funnit, att inom statsförvaltniiigen i betydande omfattning förekomma arvodesbefattningar, som hava. karaktären av bisysslor. Av en av revisorerna verkställd utredning fraifngårjäniviil, att ifråga om dyrtidstillägget å dylika arvoden mycket växlande grunder tillämpats. Sålunda har dyrtidstillåggets utgående blivit beroende på, huruvida och ivad mån vederbörande arvodestagare uppbär dyrtidstillägg i övrigt av statlig tjänst. Till belysande, huru de nuvarande dyrtidstilläggsbestänimelserna -\erka. hava revisorerna bland annat påvisat, att exempelvis en boiginäistar-e- som uppbär arvode såsom krigsdomare, å detsamma får uppbära ort-glo:-at d-\fi-" tidstillägg (således även barntillägg) medan däremot en häradshövding å dylikt arvode icke kommer i åtnjutande av något. dyrtidstillägg. Revisorerna hava Bihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. Nr 199-200. .