Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/424

6

Motioner i Första kammaren, Nr 213.

neringen, men av småskolekåren ej ens hälften. Med den minskade utexamineringen blevo anställningsförhållandena procentuellt sett gynnsammare, så att för såväl manliga som kvinnliga folkskollärare uppgick våren 1932 procenten anställda av dem, som utexaminerades år 1931, till något mer än 94 (se tabellerna A 2 och B 2). Vad småskolekåren vidkommer var motsvarande procenttal 62.6, men av dem, som utexaminerades år 1930, innehade mer än två tredjedelar anställning efter ett år (se tab. C 2). För att närmare belysa anställningsförhållandena under ifrågavarande tidsperiod har från tabellerna A 1, B 1 och C 1 uppgjorts tabellen D, som upptager skillnaden mellan antalet utexamine-rade och antalet av dem, som innehade anställningen en viss tid efter examens avläggande. Dessa siffror utvisa icke endast antalet arbetslösa utan däri ingå självfallet även de, som avlidit, vidare de som definitivt lämnat lärarbanan samt slutligen de, som aldrig mottagit anställning vid folkskola eller som icke innehaft anställning vid slutet av en vårtermin. Tidigare har gjorts en undersökning över avgångsfrekvensen bland ordinarie manliga och kvinnliga folkskollärare samt bland ordinarie lärare tillhörande småskolekåren under femårsperioden 1923-1928. (Se statens offentliga utredningar 1931:4, ecklesiastikdepartementet, sid. 166 Om man tillämpar de för åren 1923-1928 funna frekvenstalen även på obefordrade lärare, kommer man till det resultat, som närmare belyses av tabell E. Därvid har räknats med följande medelåldrar vid inträde på lärarbanan, nämligen för manliga folkskollärare 25 år, för kvinnliga folkskollärare 23 år och för småskollärare 22 år. I kolumnerna 2, 3 och 4 återfinnes antalet utexaminerade av de tre lärarkategorierna åren 1922-1931 och i kolumnerna 5, 6 och 7 avgångsfrekvensen pro mille, sedan 10, 9, 8 till och med 1 år förflutit efter utexamineringen. Slutligen innehålla tabellens kolumner 8, 9 och 10 den beräknade avgången bland de utexaminerade till och med vårterminen 1932. Här har alltså förutsätts, att alla, som avlagt examen vunnit anställning vid folkskola och att avgängsfrekvensen varit densamma som bland ordinarie lärare under ovan angiven femårsperiod. Om man i tabellen A 1, som avser manliga folkskollärare, summerar dem, som hade anställning vid slutet av vårterminen 1932, d. V. s. talen 397, 464, 430 249, erhåller man summan 3,819. Av kolumnen 1 i tabellen E framgår att totala antalet utexaminerade under tioårsperioden var 4,052. Skillnaden mellan 4,052 och 3,819 eller 233 utvisar summan av de arbetslösa och de, som avgått från lärarbanan på grund av dödsfall eller av annan anledning. Enligt kolumn 8 i tabell E utgör det beräknade antalet avgångna 260, d. v. s. 27 flera. Härav torde man vara berättigad till den slutsatsen, att ingen arbetslöshet bland manliga lärare förefanns våren 1932. Antalet kvinnliga folkskollärare, som utexaminerats under tioårsperioden 1922-1931 uppgick till 3,154 (se kolumn 3 i tabell E). Av dessa voro vid slutet av vårterminen 1932 enligt tabell B 1 anställda 302, 321, 378 153 eller 2,804. Skillnaden mellan antalet 3,154 och 2,804 eller 350 motsvarar alltså summan av de från lärarbanan avgångna och eventuellt arbetslösa.- Emellertid ger kolumn 9 i tabell E vid handen, att det erfarenhetsmässigt beräknade antalet avgängna är vida större. Det skulle nämligen uppgå till 533. Någon arbetslöshet bland kvinnliga folkskollärare synes följaktligen icke varit för handen vid slutet av vårterminen 1932. Tabellen D utvisar, att för kvinnliga folkskollärare., som utexaminerats åren 1922- 1925, steg antalet av dem, som icke voro anställda vid folkskolorna med