Onsdagen den 13 maj 1942. Nr 18. 17
Anslag till folkskoleseminarierna. (Forts.) citet. Man får väl i denna fråga försöka att även ha något ekonomiskt förstånd, låt vara att det inte i så hög grad ligger för min röst, när det gäller pedagogiska frågor.
Såsom jag formulerat utredningskravet, kan jag emellertid inte finna annat än att både Kalmars och Stockholms intressen skulle vara tillgodosedda. Jag tillmötesgår först och främst Kalmars intressen så långt, att jag vill att inte heller Stockholm skall ha någon intagning av seminarister i år. Stockholm skall således icke få trumf på hand genom ett positivt beslut i år. Å andra sidan tillmötesgår jag Stockholms intressen dithän, att jag pekar på att enkelseminarierna visserligen böra in-dragas, men då jag i likhet med de andra reservanterna anser, att det skall undersökas om icke enbart studentlinjer borde komma till stånd vid seminarierna i universitetsstäderna, drar jag den logiska konsekvensen, att vad som gäller för universitetsstäderna även gäller för högskolestäderna och således för Stockholm. Vid en förutsättningslös utredning måste således den synpunkten komma under övervägande, att om det är lämpligt att ha dubbelseminarier och -studentlinjer i Uppsala och Lund, skall det synnerligen vägande skäl till för att inte så skulle få anses vara fallet även i Stockholm. Jag vill emellertid visst inte i likhet med den föregående talaren säga vilket slut utredningen bör komma till. Jag vill endast ha sagt att utredningen måste taga dessa saker under övervägande. ,
Jag är mycket ledsen över att den allmänna diskussionen i denna fråga kommit på avvägar genom detta fanatiska fasthållande vid att det här gäller en indragning antingen i Kalmar eller Stockholm och att man i dag måste fatta ståndpunkt i denna sak. Det har även antytts, att båda seminarierna skulle kunna räddas. Ja, inte gärna om en utredning kommer till stånd i enlighet med reservanternas s-krivsätt. Motiveringen för en utredning kan inte förstås utifrån detta, jag höll på att säga, sabelskramlande om huruvida indragning skall ske av seminariet i Stockholm eller Kalmar. Utredningsfrågans betydelse måste ses i ett annat sammanhang. Den måste helt naturligt Ses i samband med lärararbetslösheten för närvarande och lärarnas framtidsutsikter Denna fråga om lärarbehovet spelar, såvitt jag kan förstå en mycket av örande roll i detta sammanhang. , g
Det råder stor arbetslöshet inom folkskollärarkåren Det förnekar inte ens skolöverstyrelsen och än mindre departementschefen Skolöverstyrelsen ör en beräkning rörande utvecklingen i detta avseende ända fram till 1950- a tgill och med fram till 1960-talet. Jag vill säga att sådana beräkningar om dje är omSotgsfullt gjorda, ju alltid kunna ha ett visst intresse Men jag vill fästaou märksamheten på att alla hittills gjorda beräkningar slagit slint Det p?- dana beräkningar för en längre framtid som fört oss in i det elände ar f?- närvarande råder beträffande den groteskt stora seminarieor anisatidnseomuor der världskrigets sista år beräknade man också .på grundvzïl av tnt til; som skolöverstyrelsen framlade, att det skulle bli en väldi lärarbriefl S a ls 1 måste skynda sig att täcka för att det inte skulle bli kåastrof JS r som ma? den tiden var något okritisk gentemot undersökningar från dettaihjllg, som pd om att motionera om upprättande av ett dubbelseminarium iaiiiri-rlff me som gunås också kom till stånd. E-n hel rad dylika stora semi koplng, emellertid till stånd, som aldrig blivit helt utnyttjade Vi ha f parltttr Omni? exempel, seminariet i Karlstad som sedan 1939 på sätt o h , Olr at faga e Ehuru det byggdes som dubbelseminarium har det använts c vlsk elga l reserv.
Defina ökning av antalet seminarier föranledde tillsätstzliildeelt åšerdldiilašlelinni. narie ommitté, som 1 - - - - ter 1942 anse vara ålglffiramladç (lztttillrslag. Det af detfa forslag V-l reserv-an:
- 01 Tym 13 1 taget. En sarskild seminariekommitte
Forsta kammarens protokoll 191,2. Nr 18. 2
