Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/256

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

70 Nr 18. Onsdagen den 13 maj 1942.

Ang. vissa ändringar i semester-lagen. (Forts.)

Man bryter också på detta sätt sönder den nuvarande lagens konstruktion och uppbyggnad samt närmar sig i stället systemet med semesterkassor, vilket man dock hittills såsom lagprodukt nästan på alla håll velat taga avstånd från. Att inrätta semesterkassor genom direkta avtal mellan vissa arbetsgivare- och arbetarorganisationer är en helt annan sak. Det systemet har redan med framgång tillämpats. Härvid kan man taga hänsyn till inom facket rådande speciella förhållanden utan att behöva tumma på själva lagens principer. Den vägen står givetvis öppen även för skogsarbetarna, såsom erinrats från flera håll. Går man den vägen, behöver man ju inte heller skapa någon särskild lagstiftning för en speciell yrkesgrupp. Börjar man gå fram efter en sådan linje, komma säkerligen krav att resas även från andra håll.

Motionerna ha ju blivit avstyrkta i de flesta remissyttrandena, huvudsakligen av skäl som jag här redan anfört. Arbetsgivareorganisationerna, och bland dem domänstyrelsen, finna de nuvarande bestämmelserna fullt tillfredsställande, om de blott tillämpas förnuftigt. Justitierådet Lindhagen i arbetsdomstolen anser, att enda-st semesterkassor kunna ordna semesterfrågan för arbetare med kortvariga anställningar, och hänvisar till att den saken lätt kan uppordnas på avtalsvägen utan några lagändringar. Aven socialstyrelsen hänvisar i sitt avstyrkande utlåtande till möjligheten att på avtalsvägen åstadkomma semesterkassor och framhåller för övrigt, att semesterlagen varit i tillämpning endast ett fåtal år och att man därför bör avvakta i varje fall ytterligare en tids erfarenhet, innan frågan ånyo upptages. Endast arbetarorganisationerna förorda utredning.

Det har inom utskottet uppgivits, att utöver de i motionerna berörda frågorna flera mer eller mindre betydelsefulla uppslag rörande eventuella ändringar i semesterlagen ha inkommit till Socialdepartementet. En allmän översyn kommer väl därför, när tiden anses mogen, att företagas beträffande lagen i dess helhet. I det sammanhanget torde lämpligen här förevarande spörsmål böra upptagas. Då jag utgår ifrån att så kommer att bliva fallet, och då utskottet ju inte heller yrkat på någon omedelbar aktion, anser jag det knappast nödigt att yrka avslag på utskottets hemställan, ehuru jag närmast anser, att detta i dagens läge vore påkallat. Jag förmenar att en utredning nog kommer till stånd vare sig man bifaller utskottets förslag eller praktiskt taget avslår detsamma. -

Till sist, herr talman, vill jag uttrycka en förhoppning om att man, när en revision av semesterlagen kommer till stånd, icke måtte bryta sönder den nuvarande lagens konstruktion eller släppa dess grundprinciper. Jag hoppas att enighet skall kunna uppnås på denna punkt, och jag förmenar att man inom utskottet i stort sett var enig därvidlag. Blir detta fallet, tror jag att vi lugnt kunna avvakta utvecklingen på detta område.

Jag har, herr talman, intet yrkande att göra.

Herr Helgesson: Herr talman! Semesterlagen har under de tre år den tillämpats varit till stor välsignelse för i första hand landets arbetare, men även för övriga anställda. Starka krafter äro också i rörelse för att göra det möjligt för dem, som lagen givit längre semester, att kunna använda den till rekreation, såsom lagen avser. Men även om man således med tillfredsställelse kan konstatera att lagen varit till stort gagn, måste man icke desto -m-indre sä a sig att den alltjämt lider av vissa brister, och det är dessa som givit aiile ning till de föreliggande motionerna.

Dessa lpirister ha vållat inåiiga svårlösta tvister mellan parterna på arbetsiii-.irkiia-li-ii. I flera fiill ha dessa hitnskjutits till arbetsdomstolen, och den hal