Onsdagen den 20 maj 1942. Nr 19. 31
Ling. Iämnat understöd åt tidskriften Friskt Folk. (Forts.) gängliga i konstitutionsutskottet utgives tidskriften Friskt Folk av svenska gymnastikförbundet. Vem som sedan ekonomiskt står bakom densamma, har jag inte kännedom om. Men när statsrådet säger, att tidskriften -inte-ages av gymnastikförbundet, förhåller det sig naturligtvis så.- Det drar jag inte alls i tvivelsmål. Men då vi fått uppgift om- att gymnastikförbundet är utgivare av tidskriften, är det ju förklarligt att vi ha satt detta förhållande i ett visst samband med ifrågavarande anslag.
Utskottet har inte yttrat sig om nyttan och betydelsen av den propaganda, som denna tidskrift bedriver. Utskottet har yttrat sig om det på vilket överskottsmedlen, eller rättare sagt driftsmedlen hos de tre affärsverk det här är fråga om, statens järnvägar, generalpoststyrelsen och vattenfallsstyrelsen, disponerats utan att riksdagen blivit satt i tillfälle att yttra sig i frågan. Ni förmena således från utskottets sida, att om det föreligger mycket starka och goda skäl från statsrådets sida att ställa medel till förfogande, vilket det i detta fall gjort, borde riksdagen ha beretts tillfälle att yttra sig i frågan. Det är uteslutande i fråga om denna principiella del av ärendet, som vi ha ansett att utskottet borde göra en anmärkning. - -
Konstitutionsutskottet har ju redan vid ett tidigare tillfälle yttrat sig om denna princip. Såsom framgår av vårt memorial gjorde konstitutionsutskottet vid 1922 års riksdag en anmärkning angående disponerande utan riksdagens hörande av överskottsmedel å driften vid statens järnvägar för syftemål, som icke stod i omedelbart sammanhang med drift och underhåll, ehuru det då icke gällde något sådant ändamål som det nu ifrågavarande. Nu meddelade statsrådet att medel sedermera vid flera olika tillfällen ha disponerats på liknande sätt, utan att konstitutionsutskottet gjort anmärkning däremot. Det är ju möjligt att så har kommit att bli fallet, men det förändrar ingenting i utskottets uppfattning att disponerandet av affärsverkens medel är av den natur, att riksdagen borde ha givits tillfälle att däröver yttra sig. Detta innebär, jag understryker det återigen, icke den minsta erinran eller anmärkning mot tidskriften såsom sådan. Utskottets anmärkning gäller endast det rent principiella spörsmålet om det sätt, varpå dessa medel skola få disponeras.
Jag anser det icke nödigt, herr talman, att ytterligare ingå på detta spörsmål. -Vi ha i memorialet anfört de skäl, som varit bestämmande för vår uppfattning. Jag har därutöver endast velat göra dessa reflexioner. J ag hemställer, herr talman, att punkten lägges till handlingarna.
Herr Wennqvist: Herr talman! Med anledning av den siste ärade talarens yttrande skulle jagyilja särskilt betona, att det har gällt en angelägen halsovardande uppgift med avseende å personalen vid vissa statens verk. Arbetet är där, särskilt under vissa förhållanden, synnerligen pressande. Såsom herr statsrådet redan har anfört, uppgå utgifterna, både genom de direkta kostnaderna för sjukvården och genom avlöningens bibehållande under sjukledighet, till mycket stora belopp. Enligt min uppfattning är det särskilt starka skal att just beträffande dessa affärs-drivande verk yidtaga nödiga åtgärder for att bevara personalen vid god halsa, sa att man sa långt möjligt kan undÉåiâcäl: dyrbara ledigheterna och de dryga kostnaderna för läkarvård samt
QNII hal Vésst ffamförts den frågan, Vßfföl man inte kan resonera, på samma satt nar det gäller andra yrkesgrupper, och varför inte svenska follâet (šïffhulfufli 1338911 kan ffi- ätlljlltfii Sßrrinia förmån. Här är då att märka, att
fika, arsdnvandeverken intaga en principalstalliiing gent emot sin personal, vi et staller ett visst krav på dem att tillse att sa goda anordningar som möj
