Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/306

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

32 Nr 19. Onsdagen den 20 maj 1942.

Ang. Iämnat understöd åt tidskriften Friskt Folk. (Forts.) . Iigt träffas för att bibehålla de anställda vid god hälsa, och detta ligger även i statens, om jag så må säga, rent egoistiska intresse.

Jag skall inte gå alltför långt in på den här i debatten berörda frågan, hu. ruvida det kan vara konstitutionellt riktigt att anslagen i detta fal icke ha, begärts av riksdagen. Men jag frågar om det kan vara anledning för Kungl. Maj:t att ingå till riksdagen med begäran om dylika anslag, därest beloppen hålla sig inom rimliga gränser - något:som väl får anses vara förhållandet här, eftersom det rör sig om en mycket stor personal. Då man i avlöningsreglementena för vederbörande affärsdrivande verk intagit en dylik befogenhet för verksstyrelserna själva, såsom jag nyss antydde, borde väl också Kungl. Maj:t ha just den befogenhet, som utskottet här vill förmena Kungl. Maj:t. Det kan väl under dessa omständigheter icke vara nödvändigt att hysa rent konstitutionella betänkligheter.

Herr statsrådet Andersson: Herr talman! Herr Karlsson i Vadstena undrade varför samma förmåner, som ha beviljats trafikverkens personal, icke också kommit andra statsanställda till godo. Det tillkommer egentligen icke mig att besvara den frågan - jag har endast att svara för vad .som faller inom kommunikationsdepartementets område - men förklaringen ligger ju nära till hands: det är mig veterligt inga andra verksstyrelser som ha inkommit med begäran att få disponera medel för ändamålet. Framställningar ha endast gjorts från dessa tre affärsverk, och de ha blivit bifallna. Hade framställningar inkommit även från ämbetsverk, som sortera under andra departement, hade den fråga blivit aktuell, som herr Karlsson i Vadstena fört på tal.

När det gäller verkens möjligheter att utan framställning till Kungl. Maj:t disponera medel för detta ändamål, kan man utgå från att kostnaderna ha ansetts vara för stora för att kunna pressas in i de av Kungl. Maj:t fastställda staterna för respektive verk. Den möjligheten finnes givetvis, att verken ett annat år taga till posterna för välfändsanordningar och för övriga utgifter så rundligt, att denna prenumerationssubvention rymmes inom respektive anslag. Därmed skulle det bli nödvändigt, för att nå det syfte som konstitutionsutskottet här har avsett, att åvägabringa en ändring av ins-truktionerna för affärsverken, varigenom dessa betoges möjligheten att använda driftmedel till välfärdsanordningar för personalen. - -

Så vitt jag kan förstå av det anförande, som tidigare hållits i andra kammaren av konstitutionsu-tskottets ordförande, har det emellertid icke varit utskottets mening att lägga hinder i vägen för anslag till välfärdsanordningar, utan avsikten har endast varit att klandra subventionen av tidskriften Friskt Folk. Men hur skall Kungl. Maj:t eller en verksstyrelse kunna draga upp gränserna för vad som skall betraktas som välfäiidsanordningar eller icke? För detta skulle krävas så ingående prövning i varje särskilt fall, att jag befarar resultatet bleve att klumpanslagen till välfärdsanordningar måste strykas på omkostnadsstaterna. Kungl. Maj:t skulle då i varje särskilt fall nödgas inga till riksdagen med en begäran om anslag, och det kan, såsom jag antydde i mitt första anförande, icke vara till gagn, allra minst för personalen inom respektive verk.

Herr. Brandt: Herr talman! Jag vill endast såsom medlem av svenska gymnastikförbundets styrelse betyga, att:sambandet mellan tidskriften Friskt Folk och svenska gymnastikförbundet inskränker sig till att en och samma man rakar vara redaktör för Friskt Folk och på samma gång direktör för svenska gymnastikförbundet. Vi ha aldrig på något .styrelsesammantråde inom gymšiastikförbundet behandlat denna tidskrifts affärer. Detta är för övrigt redan

etygat.