Onsdagen den 20 maj 1942. Nr 19. 33
Ang. Iämnat understöd åt tidskriften Friskt Folk. (Forts)
Må det emellertid tillåtas mig, då jag nu har djärvts taga till orda, att verkligen u-ttala en förvåning, som kommer från en konstitutionsutskcttet utomstående, att man kunnat uppnå praktiskt taget enhällighet inom konstitutionsutskottet - reservation har ju avgivits allenast av en ledamot - i denna fråga, som ändå tyckes vara så tvivelaktig. Jag är naturligtvis inte expert men begriper måhända saken lika bra .som åtskilliga av ledamöterna i konstitutionsutskottet, och när jag lyssnar till vad statsrådet Andersson här säger, får åtminstone jag klart för mig att det är osäkert, hur denna fråga kons-titu- tionellt kan anses ligga till. Det är i alla fall betecknande för tidsläget att man här kan nå tillräcklig enighet för en anmärkning, ehuru frågan är tvivelaktig, men icke när -det gäller en fullkomligt otvivelaktig fråga, nämligen herr statsrådet Westmans förhållande till tryckfriheten. Han har ju ändå alldeles påtagligt avvikitfrån grundlagens bok-stav, något som han självfallet icke får gora - - -.
Talaren avbröts här av herr talmannen, som framhöll, att det icke vore tillåtet att i debatten göra uttalanden av dylik art angående chefens för justitiedepartementet ämbetsutövning.
Herr Källman: Herr talman! Då herr Wennqvist två gånger har yttrat sig om en del av denna fråga, som av konstitutionsutskottet icke upptagits till behandling, har jag ansett mig böra säga ett par ord.
Utskottet har underlåtit att bedöma värdet av den propaganda för hälsovård som kan åstadkommas genom tidskriften Friskt Folk. Det har icke varit vår uppgift. Vad utskottet haft att taga ställning till.i detta fall är huruvida ett statsråd i sitt rådslag överskridit grundlagens bud. Det är detta utskottet har funnit vara fallet i det nu föreliggande ärendet. Således är det detta och ingenting annat anmärkningen rör sig om. -
Statens järnvägars inkomster av rörelsen få av Kungl. Maj:t användas endast för järnvägarnas drift och underhåll. I enlighet härmed har riksdagen vid upprepade tillfällen hävdat sin rätt att besluta om användningen av de överskott på statens järnvägars rörelse, som uppkomma sedan till drift och underhåll hänförliga behov tillgodosetts. I anslutning till denna uppfattning har riksdagen 1922 hävdat sin ståndpunkt och utskottet återkommer nu till samma fråga. De grundsatser, som ha ansetts gälla i fråga om statens järnvägar, måste tillmätas samma betydelse när det gäller de övriga affärsdrivande verken. Det är om detta konstitutionsutskottets anmärkning rör sig, och icke om vad värde tidskriften Friskt Folk har. Det är enbart glädjande om tidskriften är mycket värdefull, såsom här säges, och i så fall bör folk i allmänhet kunna prenumerera på den just på grund därav och utan dessa subventioner.
Men det är en annan sak som kanske herr statsrådet och även herr Wennqvist såsom högre tjänsteman inom postverket borde observera, nämligen att ledigheter nog icke alla gånger beviljas inom de affärsdrivande verken enbart på grund av sjukdom. Det förekommer kanske ledigheter också av andra anledningar, där möjligen ett läkarintyg kan anskaffas för att camouflera ledighetsbehovet. á
J ag har velat säga detta därför att jag tyckt det har varit tråkigt att höra hur man här diskuterar någonting helt annat än som från konstitutionsutskot: tets sida har upptagits till behandling.
Herr Herlitz: Herr talman! Endast ett par ord om hur denna sak formellt ligger till.
Det är ju en fastslagen princip att överskottsmedel, som uppkomma på statens Första kammarens protokoll 194.9. Nr 19, 3
