Onsdagen den 27 maj 1942. Nr 20. 25
Ang. åtgärder för bostadsproduktionens främjande m. m. (Forts.) om omfattningen och inriktningen av den bostadsproduktion, som i det så uppkomna läget bör eftersträvas för innevarande år.
Utskottet anser alltså, att en total produktion, motsvarande ungefär hälften av 1939 års bostadsbyggnadsvolym, bör planeras under detta år och att endast brister i de reala resurserna böra flå föranleda uppskov med fullföljande -av detta produktionsprogram. Utskottet understryker angelägenheten av att produktionen av lägenheter, lämpliga för större familjer, icke tränges tillbaka. Vidare anföres, att den under 1941 inträdda byggnadskostnadsstegningen har varit en av de främsta orsakerna till att de vid fjolårets riksdag beslutade åtgärderna icke givit avsett resultat. Såsom departementschefen har framhållit, ha fyra femtedelar av kostnadsstegringen beräknats belöpa på materialfördyrmgen och endast en tolftedel på de höjda arbetskostnaderna.
Numera aro samtliga byggnadsmaterial av vikt föremål för prisöveivakning, och departementschefen har framhållit, att garanti därmed skapats mot andra prisstegiwingar än sådana som nödvändiggöras av inträdande kostnadsfördyrmgar. Nagra mera väsentliga ytterligare kostnadsstegiringar ha ansetts kmappast behöva befaras. Den av priskontrollnämnden i början av dess verksamhet tillämpade metoden, att endast beakta efter krigsutbrottet inträffade kostnadsstegringar, har i vissa fall ersatts av en grundlig granskning av samtliga tillverkningskostnader. Utskottet förutsätter, att en ytterligare skärpning av kontrollen i denna riktning genomföres.
Angående fördelningen mellan staten och kommunerna av ansvaret för bostadsförsörjningen, anser utskottet i likhet med departementschefen, att statens uppgift knappast kan vara någon annan än att taga huvudparten av ansvaret för att de allmänna ekonomiska förutsättningarna för bostadsproduktionen åvägabringas, medan ansvaret för initiativen till konkreta åtgärder ute i orterna i sista hand bör bäras av kommunerna. Man förväntar ajtt kommunerna utan statligt tvång komma att vidtaga de åtgärder, som sålunda böra ankomma på dem. .
Efter dessa uttalanden hade man förväntat att statsutskofttet enhälligtborde ha tillstyrkt samlingsregeringens proposition. Men sfå blev ingalunda fallet.
Utskottets elva borgerliga ledamöter ha reserverat sig och rikta främst en stöt mot byggnadsarbetarnas ackordspriser. Om den saken pågår för närvarande undersökning. Detta ständiga gmat på byggnadsarbetarna ha särskilt bondeförbundarna svårt att komma ifrån, och nu ha de fått hjälp av de andra borgerliga partiernas ledamöter i statsutskottet. Är det plattformen för de stundande landstingsmannavalen, man nu gemensamt håller på att bygga upp?
J ag skall inte uppehålla mig vid frågan om byggnadsarbetarnas löner i allmänhet, ty det kanske finns andra ledamöter av kammaren som vilja yttra sig om den saken. Men jag vill inte underlåta att, medan jaglhar ordet herr talråïrtxá:liga några ord om en händelse, som tim-ade i Skaraborgs län ilbörjan av
l det nummer av tidningen Byggnadsvärlden som är daterat den 21 februari, berättas om ett ladugårds- och magasinsbygge i Västergötland som skulle ha blivit avsevärt fördyrat genom mätningsförfarande Ladu ården var för 40 kor och skulle uppföras i höstas som ersättning för en genoi åsksla nedbrunnen ladugård. Den hade jämte ett magasin beräknats kosta omkrin šö 000 kronor. »Nu var emellertid olyckan den", refererar Byggnadsvärlden šatt l ården i fråga var belägen inom ö-kilometers-rayonen från närmaste st d lik t fackföreningen utnyttjade så genom det bekanta utmätnringsförfarândetn att bygget fördyrades med ej mindre än omkring 15 000 kronor Det ck inalles 52,000 kronor, således cirka 1,300 kronor pr koplats »i
Inom byggnadsträarbetarförbundet satte man genast i gång med en under
