Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/392

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

46 NI 20. Onsdagen den 27 maj 1942.

Ang. åtgärder för bostadsproduktionens främjande m. m. (Forts ) arbetsdagar, komma icke att imponera synnerligen djupt på folk iallmänhet Att eventuella missförhållanden kunna förekomma är ju alldeles självklart Men säg mig något område här i samhället, där det icke finnes missförhållanden. tminstone hade jag den föreställningen, att även den mest nöjde och tillfredsställde av riksdagens ledamöter skulle kunna ha möjlighet att upptäcka missförhållanden på något omrâde, som han ägnar sin uppmärksamhet

Sålunda borde det ju också kunna tillåtas, att missförhållanden av under: ordnad betydelse eventuellt kunna va/ra för handen på detta område utan att man därför skall behöva göra ett stormanlopp mot hela fackföreningisrörelsen. Ty tillåt mig säga det - det är inte opportunt för herr Strand att säga det, och jag har ingen fullmakt från herr Strand att tala på hans vägnar- och inte på landsorganisationens vägnar heller, men då jag i detta fall kan tala litet friare än herr Strand, vill jag säga det - det är i verkligheten L. O. ni vilja åt. Det är landsorganisationen överhuvud taget som ni vilja åt, mina herrar reservanten Det är arbetarnas fackliga organisationers inflytande i samhällslivet som ni vilja komma till livs, herrar reservanter. Men det vilja ni inte säga, ty det tycka ni inte passar. Jag hoppas ni icke betrakta det såsom någon oförskämdhet från min sida, men jag har en bestämd känsla av att så förhåller det sig i verkligheten. Jag tror nog att henr Strand och andra företrädare för de organiserade arbetarna äro fullt på det klara med att man har tagit upp denna sak, därför att man tror det är möjligt att göra en effektiv framstöt mot de organiserade arbetarna på den vägen. Man hoppas att på detta sätt kunna uppröra befolkningen i synnerhet på landsbygden. Vad man ytterst syftar till är emellertid att beskära de fackliga organisationernas inflytande överhuvud taget i samhället.

Detta är det verkliga läget. Syftade man till att lätta det ekonomiska läget för jordbrukarna i en bekymmersam tid, borde man ta sikte på Höganäs och Skånska cementaktiebolaget, men inte på snickaren Andersson och snickaren Pettersson, som genomsnittligt förtjäna 1,600-l,800 kronor om året. Titta närmare på dem, som inkassera sex och åtta miljoner kronor i extravinster under kriget bara på cement och liknande, och försök ta pengar där till det betryckta jordbruket! Men gå inte och leta ut en och annan byggnadsarbetare, som har kunnat förtjäna så mycket, .att han möjligen kunnat köpa sig ett nytt blåställ och utan större besvär skaffa föda till sina barn. Om ni en gång försöka ta sikte på var pengarna finnas härvidlag, skola vi tro er, när ni säga att ni äro ute i- ärenden, som syfta till att lätta jordbrukets ekonomiska förhållanden. Men så länge ni inte ta sikte på de verkliga missförhållandena och försöka skapa rättelse där, torde ni tillåta att jag karakteriserar hela denna aktion så som jag nu har gjort. -

Med de yrkanden jag har ställt ber jag alltså, herr talman, att få avsluta mitt anförande. Jag kommer icke att begära votering om dessa yrkanden, ty jag har fått alldeles klart för mig, att om en motion blivit väckt av en kommunistisk representant, så är denna omständighet absolut tillräcklig för att motionen skall av vederbörande kammare fällas.

Herr von Heland: Herr förste vice talman! Med anledning av socialministerns undran beträffande reservationen vill jag säga, att reservationens avfattning är beroende på en diskussion, där vissa utskottsledamöter hade önskat en mer bestämd formulering.

lnnan jag återkommer till själva sakfrågan, måste jag bemöta ett par debattinlägg, som egentligen inte hade behövt förekomma här. Herr Ström anmärkte på bondeförbundets ständiga gn-at på byggnadsarbetarna, och herr Strand anmärkte på vad han kallade "korståget" mot byggnadsarbetarna. Jag vet verk