45 Nr 23. Onsdagen den 27 maj 19-12.
Ang. åtgärder för 11.31.- J "^^ fr anser det överflödigt, och jag förmodar att vi landen.
Herr Strand påstod vidare att man måste räkna med arbetsfred, eftersom det finnes avtal. Men åtminstone vi på. Iandsbygden veta att det inte är arbetsfred, utan att det förekommer blockader. Den senaste, mycket kända blockaden utfärdades av byggnadsfaekförbunden den 7 maj mot kungl. domänstyrelsens byggnadsarbete vid Tommarps kungsgård i Skåne. Hur är förhållandet därvidlag? Jo, förra årets riksdag beslöt sådana riktlinjer för byggnadsarbeten, att man skulle arbeta mot timlön till dess ackordsprislistorna hade blivit överenskomna. Men det är ju detta som dessa byggnadsfackförbund inte vilja gå med på., De sabotera alltså. de av riksdagen beslutade riktlinjerna i och med dt-.iina blockad. Det kan man väl inte kalla för arbetsfred?
Nu sager statsrådet Möller att han inte vet, hur man skall kunna ordna kostnadsfrågan, Det finns ingen metod, när det gäller materialfrågan, sade statsrådet. Ja, som jordbrukare finner jag detta litet egendomligt. Statsinakterna ha ju åtminstone inte saknat metoder, när det har gällt jordbrukets prisfrågor.
Vidare anförde statsrådet Möller att det finns två. metoder för att lösa lönefrågorna. Den ena var förhandlingsvägen, och tyvärr hade man inte lyckats lösa landsbygdens byggnadsproblem på. denna väg. Då. âterstodenligt social:ministerns anförande endast den andra metoden, och det var lagstiftningsvägen. Men där, anförde herr statsrådet, komma val även de ivrigaste i denna kaminare, då. det gäller att ordna upp byggnadsfrågan, atiihesitera. Ty under en liel mansålder hade dylik lagstiftning, enligt socialministern, astadkommit de värsta striderna i vårt land. f -
Hur är det nu med denna andra ineto-l? det gällde tvångsf-rbetfilägßn mot betodlariia, anfördes från vårt liåll att vi kunde ga med på-en sadan tvångsarbetslag, därest den omfattade allaoarbetargrupper -i samhallet. Men vi kunde icke gå med på att den beslutades sasom en sal-lagstiftning for en viss samhällsgrupp. Statsministern yttrade i -det sammanhanget, att fegßfllgiffl var beredd att inskrida utan hänsyn till vilkeno samhallsgrupp, som stallde sig upp mot det allmänna intresset. Viofingo alltsa den gången besked om att socialdemokraternas främste man ansag, att aven om man inte 3191119 en 311111311 lagstiftning för alla arbetargrupper, sa skulle regeringen likvfl-l llßlfllpß lqût alla enskilda och organisationer, som stallde sig upp mot det allmanna intresset. - ., -
Tidningen Arbetet skriver, när det gäller Jordbrukets liyssngdsfmsßi lf>V1 ha lyckligtvis inte kommit så langt, att regeringen dikterar loner och bnfñ former för den privata arbetsmarknaden» Ja, herr forste vice talman, .-1-ß8-V1 säga, att inte heller jag finner den andra metoden trevlig. J ag bara gor Jäll-ß förelse även .i detta fall, hur olika man behandlar olika samhallsgruppen te anser jag vara mygket farligt, i synnerhet efter sådana uttalanden som kgjor
l statsutskottets utlåtande -nr 193 anfördes forra arßf, S031 heffaïnfifll *lås de erinra sig; »Dsrest emellertid avtalsuppgßrqlfiß lcke kan lšpmma du ff l" ß förutsätter utskottet, att Kungl. Mart for riksdagen frß-mlnsserk å» om ä; vartill förhållandena. må, föranleda» Detta utskottsutlatande togivarši si -ïtgen -123- 17 juni förra året, och givetvis trflddß man, att fe efmflen g r ä ggn n dagens direktiv skulle försöka att med all kraft or na upp yßgllahs dfa-Zaal; N är det inte gick att ordna upp fråsfln avtalsvasßp under Sfämmafefit» å? milk ju trott, att man redan vid höstsejouren skulle fa se regeršn enstt rå igaüng ingripanden. Det ßjordes emellertid 1086111393 man van a-e a -gï ab skulle göras i början av denna riksdag, men 1118911111118 510V Bjûét- m l? i lationsdebatt korn till stånd. Vårt åarti gjorde eåt åittalande i tibyågnadsji; Sen, vilket höll på att komma bort i .T. Sa kom a enna nya 11 fe 01113-
- m. m. (Forts.) alla känna till dessa förhål
