Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/532

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

90 Nr 21. Onsdagen den 3 juni 1942 e. m.

Ang. vâgväsendets förstatligande. (Forts.)

J ag skall därvidlag följa utskottets summariska framställning. Först säger utskottet, att man skall vinna tekniska fördelar samt en avsevärd besparing. N ad nu beträffar de teknika fördelarna, tror jag för min del inte så mycket på att man vinner några större sådana genom en övergång till ett förstatligat system. Så vitt jag har kunnat se - jag har ju dock följt vägväsendets utveckling under snart tjugo år - utnyttjar man redan med den nuvarande organisationen alla de tekniska möjligheter, som stå till buds. För att visa detta skall jag ta några exempel.

När det gäller större brobyggnader, utarbetas alla ifrågakommande rit ningar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens experter. Också entreprenadhandlingarna utarbetas av dessa, och arbetena utföras undantagslöst genom synnerligen kvalificerade entreprenadfirmor. Jag vet inte att det skulle finnas någon annan teknik att tillgå därvidlag. I varje fall har inte här omtalats, vilken teknik man skulle kunna infånga genom ett förstatligande.

m vi sedan tänka på de vanliga vägarbetena - även de kunna dock vara mycket komplicerade - är det på alldeles samma sätt. Det är tekniker som utarbeta planerna. Kostnadsberäkningarna uppgöras av just sådana personer som ha specialiserat sig på detta område. Det är de som utarbeta de handlingar, vilka ligga till grund för arbetsavtalen, och det är slutligen de som kontrollera arbetena å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägnar. Så vitt jag vet är det inte heller här mycket att få, som man inte uppnår redan med nuvarande system.

Jag kan sedan såsom exempel ta ett område, som man på senare tid har studerat i mycket hög grad och som befinner sig under utveckling, nämligen beläggningarnas. Det finnes för närvarande en del specialister här i landet, som syssla med dessa ting. De använda den tillgängliga litteraturen, framför allt från Amerika, om de experiment som ständigt göras på detta område. Dessa specialister försöka att med hjälp av sådana erfarenheter och med hänsyn till våra inhemska tillgångar av råmaterial samt våra sve-nska naturförhållanden, vår mark, vår uppfrysning, o. sxv., komma fram till bästa möjliga resultat. Denna tekniska sakkunskap är precis densamma som skulle komma att arbeta efter ett förstatligande, och ingenting annat. Av dessa exempel framgår enligt min mening också, att det är en illusion om man tror att förstatligandet skall medföra besparingar i större omfattning. -

Sedan säger man att förstatligandet skulle medföra väsentliga vinster ur försvarspolitisk synpunkt. Det är ganska egendomligt att läsa detta uttalande. Det förefaller som om författaren inte hade kännedom om att en sådan organisation redan existerar, under ledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, teknikerna ute i länen och länsstyrelserna. Vi kunna enligt min mening vara glada att denna organisation är redo att, person för person, fordon för fordon, maskin för maskin, sättas i arbete på den timme då detta påkallas. Tro ni- verkligen, mina herrar, att det blir en så mycket större effekt, om man förstatligar detta? - Hur kan det då vara möjligt att skriva, att detta är en väsentlig vinst? llfan kan invända, att överbefälhavaren har förordat detta. J a, förvisso. -Mer-i mark väl, att överbefälhavarens utlåtande var skrivet innan denna organisation var fullt genomförd. - -

Man säger vidare, att det är en mycket stor vinst ur arbetskonjunkturens synpunkt. Därom har jag verkligen på grund av mm personliga erfarenhetuen deciderat motsatt uppfattning. Alla som voro med år -1933 veta säkert, att vagarbetena voro några av de allra viktigaste arbetsobjekten, iiär- det gallde att bekämpa arbetslösheten. Det var ganska märkligt att se, vilketnlntresse de Små» vägstyrelser, som då funnos - det var nämligen fore Vflgfilsendetë Senaste omorganisation - vilka kunde ha en våglängd av inte mera an 10 mil och en