Fredagen den 12 juni 1942. NI 23- 3
Ang. skatt å ttgtttttgatl- (få ttdtkttftet. (Pxrltšß-åzs - ° are rinci ie t uttaa en meningen, a ri - lâziijâiilrftdrirlilnlsllei-liæškå]iblöiiådfårekoâima ffnder fiiñrhållaiïlenk sonitfde nriliiilrlaièalncåe; men därmed är ju inte sagt att inte brister 1 - en ïrad is eïful Orm g . krigskonjunkturskatten kunna finnasïsom rimligen o-r e av Ja 11:38- -
Det förefaller mig alltså som om hansynen till ßldllllgfl-Tflfi-S e 011011111 Vore e: mycket svag grund. Och då är det for mlg, 11211 Jag lifmflmeå 1111 Slßušet; kftlaïpii förståeligt att någon annan anledning att avsta ran enna he nist t rad t komliga väg med-en tidningsskatt skulle kunna finnas all: Éttlzit err soatsra e varit överkänslig inför e-n opinion fran denflbetydaïlde mfl t a ä var samhälle, som den samlade tidningspressen utgor, och med haiisyil 01 - 9111? OVÉT känslighet för den stora maktfaktorn funnit att en dylik bes attåiing or nar; varande icke bör ifrågakomma. Med det frejdiga mod herr statsrahet vdisatlšgen emot andra skattebetalarasom fatt sina skatter, badoe direkta oc 111: irer ti, à högsta grad höjda, föreställer jag nciigemellertid att någon sadan over ans igo eh gent emot skattebetalarna inte ingar i herr statsradoets allmanna läggning. å: då är det för mig så mycket besynnerligare och sa mycket omera. forvanall e, om det verkligen skulle förhålla sig sa- som jag har uttalat sasomsannolikt.
Vad angår tidskrifterna har jag inte i min interpellation eller i min tankegang tänkt på de diskussioner, som-här i landet förts om det mer eller mindre moraliska innehållet i olika tidskriftsalster. Jag har uppriktigt sagt nastan aldrig läst några av dessa s. k. koloreradeyeckopressalster utan endast sett titelbladen uppradade i dussintal i tidningskiosker och på andra stallan. Jag kan inte bedöma denna kolorerade veckopress innehall. Utaon jaguhar sett saken rent statsfinansiellt och menat, att här är också ett omrande, dar en skatt vore- lika väl på sin plats som skatten på böcker, som-ju utgar oavsettbockernas innehåll. Att det kan tänkas vissa besvärliga följder för exempelvis vetenskapliga tid-skrifter med en liten läsekrets eller för°framstaende kulturtidskriftenriv stor betydelse, det kan jag förstå, men svarigheterna att dar dra en gräns borde inte vara oöverkomliga., när man vet med vilken stor boefogenhet riksdagen brukar utrusta Kungl. Maj:t, då det gäller fritagande fran vissa skatter och då man ytterligare tänker på centrala omsättningsskattenämndens verksamhet under de gångna åren beträffande tekniska fragor. -
Jag vill med dessa ord uttrycka min synnerliga ledsnad och min stora. förvåning över att herr statsrådet icke i ett så ansträngt budgetärt läge som det nuvarande har ansett sig böra för riksdagen framlägga förslag om beskattning av tidningar och tidskrifter, som sammanlagt, ehuru jag inte känner till nagra beräkningar, enligt min förmodan skulle kunna gå upp till sådana skattebelopp att den ökning av värnskatten, som nu är föreslagen, hade kuniiat reduceras högst betydligt.
Med dessa ord får jag uttrycka min mening om denna sak. Men jag tänker mig att den tidpunkt kan komma., då herr statsrådets betänkligheter mot såväl en beskattning av tidningarna som en beskattning av tidskrifterna skola få vika inför ett ännu hårdare budgetärt läges oavvisliga krav.
Herr statsrådet Wigforss: Herr talman! Detta är en oindöniosfråg-a, där kammarens ledamöter kunna ha precis lika stora möjligheter att taga ståndpunkt som den, som sysslat mera ingående med saken. Jag skulle därför inte ha upptagit kammarens tid ytterligare, om inte herr Wohlin i slutet av sitt anförande hade antytt, att en skatt på tidningar och tidskrifter skulle kunna ge sådana belopp, att man väsentligt skulle ha kunnat reducera omfånget exempelvis av den nu föreslagna höjningen av värnskatten.
Såsom jag i mitt svar antydde skulle en enhetlig skatt, som väl inte skulle kunna. sättas högre än den vanliga femprocentiga. omsättningsskatt-en. faktiskt
