organisation med två hovrätter i Norrland måste komma till stånd, därest muntlighet och omedelbarhet skulle kunna i erforderlig grad tillgodoses i hovrättsprocessen. Departementschefen ansåg, att en nyorganisation skulle underlättas, om den bleve genomförd efterhand i skilda etapper, därvid början borde göras med den nordligaste hovrätten.
Sammansatta stats- och första lagutskottet tillstyrkte förslaget. Utskottets utlåtande bifölls av bägge kamrarna.
Hovrätten för övre Norrland trädde i verksamhet den 1 oktober 1936.
I sitt betänkande med förslag till rättegångsbalk (Statens off. utredn. 1938:43, 44) föreslog processlagberedningen (2 kap. 6 §), att en hovrätt skulle inrättas för Västernorrlands och Jämtlands län. Det heter sid. 14 i processlagberedningens förslag till rättegångsbalk, II, motiv m. m.:
»Då riksdagen avgav sitt yttrande över propositionen, voro rikets hovrätter tre till antalet. I överensstämmelse med särskilda utskottets hemställan uttalade riksdagen, att det vore uppenbart, att åtminstone en hovrätt borde inrättas i Norrland och att starka skäl talade för att en hovrätt förlades till Göteborg. Enligt utdrag av protokollet för justitiedepartementsärenden den 29 december 1933 anbefalldes beredningen att verkställa utredning rörande uppdelning av Svea och Göta hovrätter samt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Beredningen avgav i anledning härav utlåtande den 22 december 1934 och förordade i detta inrättande av två hovrätter för de fyra nordligaste länen, varjämte beredningen förklarade, att den senare ämnade inkomma med förslag rörande uppdelning av Göta hovrätt. Enligt beslut vid 1935 års riksdag har en hovrätt inrättas i Umeå för de två nordligaste länen. Såsom framgår av behandlingen av frågan om den övre norrländska hovrätten förutsattes, att även för de två andra norrländska länen borde inrättas en hovrätt. Sedermera har beredningen enligt departementschefens skrivelse den 29 maj 1936 anbefallts att till förnyat övervägande upptaga frågan, i vilken ordning uppdelningen av de större hovrätterna borde fullföljas. I utlåtande den 15 oktober 1938 framlade beredningen förslag om uppdelningav Göta hovrätt och förordade därvid att i Göteborg borde inrättas en hovrätt för västra Sverige, omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län. Samtidigt uttalade sig beredningen om den ordning, i vilken uppdelningen av hovrätterna nu borde ful1följas.»
Såsom framgår av det anförda har beredningen redan tidigare uttalat, att ytterligare en hovrätt bör inrättas i Norrland. Beredningen förordade därvid, att den nedre norrländska hovrätten förlades till Sundsvall.
Under 6 § i motiven erinrar beredningen därom, att den beträffande inrättande av en hovrätt för nedre Norrland tidigare angivit sin ståndpunkt i sitt yttrande till Kungl. Maj:t den 22 december 1934.
Lagrådet lämnade förslaget på denna punkt utan erinran.
I sin proposition nr 5 till årets riksdag har Kungl. Maj:t lämnat frågan om antalet hovrätter öppen. Det heter i förslaget till rättegångsbalk, 2 kap. 6 »Om antalet hovrätter och deras domkretsar är särskilt stadgat.»
I departementschefens uttalande heter det sid. 489 härom:
