formulering: »Vittne höres av rätten. Företrädes eller biträdes part eller i brottmål tilltalad av advokat, skall vittne höras av parterna. Även eljest må med rättens tillstånd vittne höras av parterna. Rätten äger övertaga förhöret, därest detta skötes uppenbart otillfredsställande. Höres vittne av parterna, skall det först höras av den part, som åberopat vittnet, och därefter av motparten. Vittnet bör ...... yttrat sig.
Frågor ...... otillbörliga.»
Det synes oss, som om några betänkligheter så mycket mindre behövde resas mot den av oss föreslagna lagändringen, som den av oss hävdade meningen i denna fråga delats av processlagberedningen, vilken i motiven framhållit lämpligheten av att förhör med vittnen, som åberopas av parter, sker genom deras försorg i mål, där dessa äro företrädda av advokater, liksom i åklagarmål, om den tilltalade försvaras av advokat.
Denna uppfattning har också framhållits i lagrådet, som bl. a. understrukit, att parternas bättre kännedom om vad som skall utredas genom vittnesförhöret i och för sig är ett starkt skäl för att överlåta förhöret till dem, och därutöver framhävt det ej mindre viktiga däri, att genom en sådan metod åt rättens ordförande beredes den ställning i rättegången, som är den naturliga och önskvärda i ett kontradiktoriskt förfarande. I lagrådet har också erinrats, att den nuvarande förhörsmetoden mången gång så starkt indrager domaren i förhandlingarna, att det blir svårt för honom att överskåda processmaterialet, och att han kan bliva utsatt för misstanken att taga parti för den ena eller andra ståndpunkten. Lagrådet har vid behandlingen av förslaget i denna del erinrat, att — hur förhöret än ordnas — en möjlighet alltid består, att det ej ledes på bästa vis; om då förhöret anförtros åt parterna, kan rättelse ske genom att ordföranden ingriper och vid behov övertager förhöret, under det att mot ett otillfredsställande domarförhör något botemedel knappast gives. Därjämte har påvisats, att erfarenheten från Danmark och Norge visar, att det ej behöver befaras, att förhör genom parterna skulle komma att leda till hårdhet mot åberopade vittnen.
I lagrådet har likaledes understrukits, att det finnes fog för tvivel, att de i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna lagreglerna komma att medföra det åsyftade resultatet, enär, så fast som domarförhöret är rotat i det nuvarande rättegångssättet, det måste förutses, att, om förhör genom parterna göras beroende av rättens tillstånd i varje särskilt fall, den nya ordningen kommer att under lång tid väsentligt stanna på papperet.
De i lagrådet framförda skälen för vittnesförhörets överlämnande till parterna i första hand måste vara tillämpliga vare sig bägge parterna eller allenast endera av dem företrädes eller biträdes av advokat. Framförallt måste det dock framstå såsom av vikt, att parterna tillförsäkras en ovillkorlig rätt att själva framställa frågor till vittnen och sakkunniga i de fall,
