12 Å Motioner i Första kammaren, Nr 208. varande subventionsverksamhet på olika samhällsområden kommer att medföra de största ansträngningar, och om dess fortsatta uppehållande ligger inom möjligheternas gräns är en öppen fråga, som emellertid här icke kräver besvarande. Däremot kräver det omedelbart den största uppmärksamhet, när fråga uppstår om skapande av nya ändamål och behov. Med all tillbörlig uppskattning av önskvärdheten av vidgad möjlighet för betydelsefulla folkrörelser att vinna statens stöd och bistånd för uppförande av samlingslokaler; kan denna fråga dock icke äga en sådan angelägenhetsgrad att icke med detta önskemåls förverkligande kan anstå till en tidpunkt, då den finansiella situationen ter sig mindre oroväckande och då skatter och andra statens inkomster medgiva täckning av statsutgifterna. Även hänsynen att statens medverkan på byggnadsverksamhetens område i nuvarande stund, med. knapphet på material och pengar, i första hand synes böra komma den socialt långt viktigare bostadsförsörjningen till godo, synes oss böra i detta sammanhang bringas i erinran, så mycket mera som departementschefen själv framhållit att det icke föreligger någon möjlighet att bedöma i vilken omfattning statens ekonomiska medverkan kommer att krävas. Med åberopande av dessa skäl få vi hemställa, att riksdagen i nuvarande läge måtte avslå ifrågavarande Kungl. Maj:ts proposition. Stockholm den 20 mars 1942. Karl Wistrand. Axel Mannerskantz. Robert von H om. Gustaf Velarwler. Eilif Sylwan. Gustaf Björkman. Carl Bengtsson. Carl Sundberg. Thore Wewnqvist. Gösta Siljeström. Harald N ordenson.
