Motioner i Första kammaren, Nr 270. 5 gräns, vars under.skrid=ande betyder hälsofara på grund av undernäring och annan brist. Att behov av särskild krishjälp till barn i socialvårdsklientelet och på gränsen till detta klientel föreligger torde icke tarva närmare utredningar. Så har exempelvis statens inspektör för fattigvård och barnavård under sistlidne januari riktat fattigvårdsstyrelsernas uppmärksamhet på de barn, som finnas i styrelsernas klientel och påpekat vikten av att barnens behov av närande föda och ändamålsenlig beklädnad noga beaktas. Om nu ett behov av särskild krishjälp till barnen sålunda föreligger allmänt sett, sä måste ju ett dylikt behov göra sig gällande i alldeles särskilt hög grad i de delar av riket, i vilka barnrikedomen i familjerna är störst, nämligen i Norrlandslänen och särskilt i de nordligaste av dessa, Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands lån. Enligt den partiella folkräkningen år 1936 var medfelantalet barn i äktenskap med bam högre i nämnda län än i hela riket i genomsnitt. Framför allt gäller detta om landsbygden i Norrbottens län med 3,18 och Västerbottens län med 3,48 barn per äktenskap med barn mot 3,12 i rikets hela landsbygd. 3 l .sammanhang med dessa siffror bör ses det särskilt i de båda nordligaste länen höga antalet levande födda barn på 1.000 av medelfolkmängden. För hela riket var denna siffra för åren 1936/40 14,8 mot 22,1 i Norrbottens, 19,8 i Västerbottens, 16,4 i Jämtlands och 16,2 i Västernorrlands län. Mot bakgrunden av dessa siffror vill befolkningsutredningen erinra om den anmärkningsvärt höga dödligheten i de ifrågavarande länen. Sålunda dogo i genomsnitt under åren 1936/40 i första levnad.såret 6,1 °/o av samtliga levande födda i Norrbofttens län, 5,4 °/o i Västerbottens län, 5,3 "/o i Västernorrlands län och 4,4 °/o i Jämtlands län, mot 4,2 °/o i riket i dess helhet. Särskilt må dödligheten i tuberkulos, alla slag, observeras med 1,86 döda per 1.000 invånare under nyssnämnda femårsperiod 1936/40 i Norrbottens län, 1,82 i Västerbottens län, 1,11 i Västernorrlands lån och 1,08 i Jämtlands län mot endast o,81 för riket i dess helhet. « De nu anförda särpräglade siffrorna för de nordliga norrlandslänen ge en stark social och speciellt befolkningspolitisk motivering för alla slag av åtgärder, som äro ägnade att stärka barnens ochäven mödrarnas hälsa därstädes redan under normala förhållanden och i alldeles särskild grad under rådande kristid. I dessa norrlandslän med deras sannolikt fortfarande höga födelsetal gäller det ur befolkningspolitiska synpunkter främst vården - icke minst den sociala vården - om de barn, som redan finnas. För att vinna ytterligare upplysning rörande behovet av den ifrågasätta krishjälpen åt barn i norrlandslänen ha fattigvårds- och barnavårdskonsulenterna samt barnavårdsombuden i länen anmodats att meddela sin erfarenhetsmässiga uppfattning om detta behov. Av de inkomna svaren framgår bland annat, att det anses angeläget, att åtgärder vidtagas för beredande av extraordinär hjälp åt barnen. Med vad som framgår av landshövdingarnas framställningar och med vad som här anförts finner befolkningsutredningen, att behovet av en förebyggande krishjälp till förmån för barnen i de fyra nordligaste norrlandslänen är styrkt. Visserligen förekomma talrika barnrika familjer även i vissa andra län liksom även hög dödlighet etc. Men vad som gör situationen svårare i Norrland än i andra delar av riket och motiverar att en krishjälp i första hand ställes till förfogande för norrlandslänen är de speciella klimatiska och geografiska förhållandena. Därtill kommer, att skattetyngda kommuner äro
