Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/718

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Motioner i Första kammaren, Nr 270. jämförelsevis mer vanliga i de här ifrågavarande norrlandslänen än i övriga län samt vidare. att skattetrycket är avsevärt hårdare i norrlandskommunerna. Det här tidigare nämnda av statens inspektör för fattigvård och barnavård till kommunerna riktade påpekandet av vikten, att barnens behov av föda och beklädnad noga beaktas eller liknande vädjanden kunna därför inte väntas få mer än en begränsad effekt i många ekonomiskt svårt ställda norrlandskommuner. Vad så beträffar frågan om den form, i vilken en eventuell krishjälp åt norrlandsbarnen bör lämnas, vill befolkning.sutredningen först behandla utvägen att höja maximibeloppet för mödrahjälpen från 300 till exempelvis 400 kronor i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands läns landstingsområden. En undersökning rörande mödrahjälpen under första kvartalet 1942 har bland annat givit vid handen, att avsevärda möjligheter till ytterligare utnyttjande av mödrahjälpen finnas i de här ifrågavarande fyra länen. Visserligen beviljdes här 86 °/o-90 °/o av hela antalet behandlade ansökningar mot 85 °/o i genomsnitt för samtliga mödrahjälpsområden. Men av antalet beviljade ansökningar var beloppet 250-300 kronor i 24 °/o i Norrbottens län, 18 °/o i Västerbottens län, 14 °/o i Jämtlands län och 34 °/o i Västernorrlands län, medan siffran för hela riket var 24 °/o. Motsvarande siffror variera ganska avsevärt i de övriga länen, såsom är att vänta. Om man ser på andelen maximibelopp 300 kronor av samtliga beviljade ansökningar bli procenttalen 10 i Norrbottens län, 11 i Västerbottens län, 7 i Jämtlands län och 16 i Västernorrlands lä.n med siffran 12 °/o för hela riket. Även mödrahjälpens fördelning på olika ändamål ställer sig avvikande i norrlandslänen i jämförelse med siffrorna för hela riket och de flesta andra län. Till kostförbättring går sålunda ungefär 19 °/o av totala mödrahjälpens värde i hela riket med blott 11 °/o i Norrbottens län och 9 °/o i Västerbottens län. I Västernorrlands län ger man däremot 33 °/o och i Jämtlands län 25 °/o av hjälpen till nämnda ändamål. Förklaringen ligger däri, att i de båda nordligaste länen beviljas mera till hemhjälp och till sökandens - moderns - utrustning. Redan nu anförda siffror ge vid handen, att utrymme finnes för att efter behovet i allmänhet bevilja högre mödrahjälpsbelopp än för närvarande i norrlandslänen. Givetvis finns fog för att icke så sällan bevilja högre belopp än nuvarande maximibeloppet, men fråga är om man icke i dylika särskilt fattiga familjer har att räkna med bidrag av kommunerna i form av fattigvård. Befolkningsutredningen, som i förevarande fråga om mödrahjälpen under hand samrått med socialstyrelsen, finner sig dock icke kunna tillstyrka en differentiering av mödrahjälpsbeloppen för olika områden i riket, ty i varje län ijriket finnas givetvis talrika fall, i vilka 400 kronor äro väl motiverade. Skulle en höjning av mödrahjälpens maximibelopp genomföras, borde den bliva giltig för hela riket. Befolkningsutredningen anser sig i likhet med socialstyrelsen- väl kunna förorda en sådan allmängiltig höjning. Man bör då även ha klart för sig, att därmed skulle följa en allmän justering uppåt av de beviljade mödrahjälpsbeloppen. Enligt en av socialstyrelsen gjord överslagsberäkning skulle statens utgifter för mödrahjälpen därigenom ökas med omkring 3 à 4 miljoner kronor per år. Därtill kommer, att man måste skapa garantier för att extra tilldelning av livsmedel, kläder etc. verkligen ställes till buds, så att verklig hjälp följer med beloppens höjning. - Med hänsyn dels till den förefintliga marginalen för höjning av mödra