Motioner i Första kammaren, Nr 278. 5 synes han icke hava beaktat beskattningens psykologiska verkningar å företagarna. På grund av den hårda krigskonjunkturbeskattningen förlora dessa det intresse för de planmässiga forskningar och undersökningar i syfte att åstadkomma nya tillverkningar och förbättringar av gamla, utan vilket allt industriellt framåtskridande stoppas och tillbakagång förr eller senare blir oundviklig. Undantag härifrån utgöra dels företag, som åsyfta framställande av ersättningsprodukter, i vilket fall företagaren ofta torde räkna med att i en eller annan form erhålla eftergift av krigskonjunkturskatt, dels nyanläggningar, där riskerna äro påtagligt ringa. Planer å andra nyinvesteringar, vilka med en måttligare beskattning kunnat väcka det största intresse hos företagaren, komma under nuvarande förhållanden icke under övervägande och bli än mindre föremål för ens preliminära undersökningar. Det är denna psykologiska verkan av beskattningen, som väcker de största farhågorna för den framtida utvecklingen. Även om det skulle kunna anföras konkreta exempel på fall, där dylika planer resulterat i vissa undersökningar, men dessa planer på grund av krigskonjunkturbeskattningen fått förfalla, äro dessa att betrakta såsom undantag, vilka icke i någon mån kunna tjäna till ledning vid bedömande av beskattningens återhållande verkningar på initiativanda och företagsamhet. Å andra sidan kunna å alla de vid måttligt skattetryck möjliga investeringar, som på grund av "den nuvarande beskattningen icke ens resulterat i en diffus plan, givetvis inga konkreta exempel lämnas. Det lär väl knappast kunna bestridas, att de av departementschefen åsyftade fall, "där förlustriskerna äro så stora, att de icke anses uppvägda av den möjlighet till behållen vinst som återstår sedan skatten betalts", skulle minskas i samma mån som skatteprocenten sänktes och den del av vinsten, företagaren finge behålla, därigenom ökades. Det i propositionen föreslagna utjämningsavdraget innebär icke någon reell ökning av den vinst, företagaren får behålla, utan allenast ett ofullständigt skydd mot beskattning av genom förändrat penningvärde framkomna fiktiva vinster. Den enda framkomliga utvägen att undanröja de ogynnsamma psykologiska verkningarna av krigskonjunkturbeskattningen och lindra dess produktionshämmande inflytande är enligt vår mening att reducera skatteprocenten för rörelse till rimliga proportioner. Ehuru en procentsats för krigskonjunkturskattens grundbelopp av 50 särskilt med hänsyn till övriga skatter måste betecknas såsom alltför hög, skulle dock en proportionell skattesats av 50 °/o även för rörelse leda till att man, vid planerande av nya företag kunde kalkylera med att få behålla omkring 1/4-del av merinkomsten, i stället för såsom för närvarande är fallet omkring 10 .°/o därav eller ingenting. Enligt den av delegerade för Sveriges industriförbund in. fl. förebragta utredningen skulle de statsverket i form av krigskonjunkturskatt tillförda definitiva skatteintäkterna hava
