6 Motioner i Första kammaren, Nr 278. minskats med omkring 3,5 milj. kronor, om krigskonjunkturskatten även för rörelse å 1941 års skatteunderlag utgått efter en proportionell procentsats av 50. Redan en nedsättning av skattesatsen för krigskonjunkturskatten i denna begränsade omfattning skulle säkerligen hava inneburit en sådan stimulans för näringslivet, att intäkterna av övriga skatter väsentligt skulle hava ökat, sannolikt i sådan grad att reformen, åtminstone på längre sikt, gynnat även statens fiskaliska intressen. Det ovannämnda beloppet torde dessutom framstå såsom ytterst obetydligt vid jämförelse med den från krigskonjunkturbeskattning undantagna, huvudsakligen av andra förvärvskällor än rörelse härflytande merinkomsten i övrigt. Att reformen i någon mån skulle äventyra den åsyftade inflationshindrande effekten av krigskonjunkturbeskattningen måste därför anses uteslutet, helst som intet torde vara mera ägnat att stävja den alltmer tilltagande benägenheten för onödiga och ur prisbildningssynpunkt skadliga utgifter än en dylik "topphuggning" av skatteskalan. Då erfarenheten emellertid givit vid handen, att det är utsiktslöst att i riksdagen ernå en sänkning av ifrågavarande skattesatser inskränka vi oss här till att påpeka, att en sänkning av skattesatserna skulle i hög grad minska behovet av spärregler m. m., vilka nu tendera att göra krigskonjunkturskatteförordningen ytterst svårtillämpad. Ehuru vi sålunda anse oss nödsakade att godtaga den progressiva skatteskalan för rörelse, anse vi att i allt fall den uppmjukningen därav måtte vidtagas att den del av krigskonjunkturskatten, som överstiger det skattebelopp, som skulle hava utgått å ett efter 50 procent beräknat grundbelopp, måtte påföras provisoriskt samt att, därest under senare beskattningsår för den skattskyldige uppkommer inkomstminskning, restitution skall ske med det belopp, varmed skatten skulle hava minskats, om denna inkomstminskning avdragits vid taxeringen. Genom en dylik reform skulle den för närvarande för en företagare vid varierande resultat av rörelsen föreliggande risken att nödgas vidkännas skatteutgifter med t. o. m. större belopp än den sammanlagda inkomsten under krigskonjunkturperioden begränsas och reformen skulle därför medföra en produktionsstimulerande effekt, särskilt vid riskfyllda placeringar. Förfarandet skulle i realiteten allenast innebära, att den planerade avräkningen efter krigets slut i begränsad omfattning verkställdes vid en tidigare tidpunkt och komme således icke att beröra statens fiskaliska intresse. Givetvis bör en inkomstminskning, som föranlett dylik restitution, icke få avdragas vid senare års taxeringar. I övrigt kunna våra ändringsyrkanden begränsas till att avse en omarbetning av förslaget i allenast nedannämnda tre avseenden. - Den i 4 § 6 mom. intagna bestämmelsen, att utjämningsavdraget för juridisk person med en jämförelseinkomst, överstigande 50,000 kronor, skall
