2 Motioner i Första kammaren, Nr 297. Anledningen till att produkter av svensk frukt upptagits i lagtexten i förslaget till hutiksstängningslag är, enligt uttalande av den föredragande departementsehefen, hänsyn till nuvarande försörjningsläge. Emellertid synes det, som on1 just med hänsyn till detta skärpta försörjningsläge ingen ytterligare utvidgning av antalet försäljningsställen borde ske. Det torde nämligen vara ostridigt, att ett ökat antal försäljningsställen medför ökade förluster av varukvantileter till följd av sedvanliga lagringsrisker jämte svinn. Just det skärpta försörjningsläget har beträffande vissa andra varor medfört, att myndigheterna övervägt och vidtagit minskning av antalet återförsäljare. Den åtgärd, som här föreslås, är den rakt motsatta. Anmärkas kan också att ett yrkande om den nu föreslagna utökningen av varusortimentet i dessa kiosker och butiker tidigare tillställdes 1941 års arbetstids- och butiksstängningssakkunniga. De sakkunniga, vilka bland sig rymde representanter för kioskhandeln, hade dock enhälligt avvisat yrkandet. Under remissförfarandet hade önskemål om att produkter av svensk frukt måtte upptagas i varusortimentet i den föreslagna 11 § endast framförts av Sveriges Frukt- och Konfektyrhandlares Riksförbund. Att döma av propositionen har anspråk härom sålunda icke framställts av Kioskägarnas Riksförbund. Framställningen från Sveriges Frukt- och Konfektyrhandlareförbund hade motiverats med rådande tidsläge jämte de svårigheter, som krisen vållat branschen, vilka svårigheter exemplifierats genom omnämnande av importspärren, varubristen, omsättningsskatten, ökade lönekostnader m. m. Dessa svårigheter, vilka gärna här må vitsordas, ha emellertid icke drabbat frukt och konfektyrbranschen eller kioskhandeln isolerade utan gälla praktiskt taget samtliga detaljhandelns branscher. Det synes med skäl kunna ifrågasättas, om det är den rätta vägen att söka avhjälpa svårigheter för en gren av detaljhandeln genom att tillåta denna att upptaga varor till försäljning, vilka rätteligen tillhöra en annan bransch, speceri- och livsmedelshandeln. Det nu framlagda förslaget innebär därjämte att kiosker och berörda butiker skulle få tillstånd att försälja dessa artiklar på tider och dagar, då sådan försäljning enligt lagen är förbjuden från speceri- och livsmedelsaffärer. Så mycket mer tveksam blir den föreslagna åtgärden, om hänsyn tages till att speceri- och livsmedelshandeln otvivelaktigt är den bransch, vilken hårdast drabbas av krisens verkningar inom detaljhandelnf De ovan anförda svårigheterna gälla samtliga även denna bransch. Men därtill kommer att de omfattande ransoneringarna av olika slag övervägande falla inom speceri och livsmedelshandeln. Enligt av myndigheterna gjorda beräkningar skulle icke mindre än 75 °/o av samtliga livsmedel vara under ransonering med därav följande minskning av försäljning jämte ökat arbete i samband med kupongredovisningar. Även prisrabatteringarna och kupongredovisning för dessa falla inom speceri- och livsmedelsbranschen. En i dagarna avslutad,
Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/798
Utseende