2 Första lagutskottets utlåtande Nr 19. av innebörd, att kyrka ej finge upplåtas för begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning, i allt fall icke för begravning utan religiös karaktär. I en annan motion (l: 78 av herr Karl Johan Ekman), däri yrkades avslag å propositionen, anfördes bland annat, att, även om "frikyrklig begravning", som ju vore en kristlig akt, skulle kunna, då omständigheterna så påkallade. förrättas i kyrkan, det dock borde vara uteslutet, att en begravningsceremoni av icke kristen, kanske till och med antireligiös karaktär skulle kunna få förrättas i kyrkan. Slutligen hemställdes i en motion (l: 79 av herrar Oscar Olsson och Pauli) om införande i lagen av följande stadgande: "Andra begravningsceremonier än jordfästning i svenska kyrkans ordning må äga rum i kyrka endast då intet annat tjänligt rum finnes för ändamålet tillgängligt, och må därvid intet för den kristna tron eller svenska kyrkan sårande förekomma." Första lagutskottet yttrade: Vid prövning av de olika förslag, som väckts, har utskottet funnit övervägande skäl tala för att, liksom hitintills, frågan om kyrkas disponerande överlämnas åt vederbörande kyrkliga myndigheters avgörande. De ömtåliga spörsmål, som här möta, måste lösas i den ömsesidiga förståelsens och toleransens tecken. Att nu ingripa med lagbestämmelser, synes utskottet därför helst böra undvikas. Den alltmer utpräglade toleransen i vårt land mot olika tänkande på det religiösa området torde giva fog för den förväntan, att skäliga anspråk på tillmötesgående skola vinna beaktande på kyrkligt håll. Och att därvid kyrkans berättigade intressen icke skola åsidosättas, garanteras därigenom, att avgörandet överlämnas åt kyrkans egëia myndigheter. Utskottet har därför i denna fråga anslutit sig till Kungl. Iaj:ts förslag. Fyrareservanter föreslogo ett stadgande av innebörd att i kyrka ej annan jordfästning finge äga rum än sådan, som förrättades i svenska kyrkans ordning, och en annan reservant förordade en bestämmelse av innehåll, att "jordfästning, som ej sker i svenska kyrkans ordning, må ändock äga rum i kyrka, då intet annat tjänligt rum finnes för ändamålet tillgängligt". V Utskottets hemställan bifölls av första kammaren med 67 röster mot 39 och av andra kammaren med 127 röster mot 63. Kungl. Maj:t inhämtade därefter 1925 års kyrkomötes yttrande över det av riksdagen antagna lagförslaget. Vid kyrkomötet väcktes fem motioner i frågan. I tvâ. motioner (nr 83 av biskop Billing och herr Söderberg samt nr 99 av herr Magnusson i Tumhult) gjordes gällande, att kyrka ej skulle kunna upplåtas vid begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning, i en motion (nr 84 av herrar Björkquist och Söderlind), att i kyrka ej skulle kunna ske begravning i annan ordning än efter svenska kyrkans ritual för ljordfästning, och i en motion (nr 25 av herr K. J. Ekman), att begravning utan jordfästning i svenska kyrkans ordning ej finge begås i kyrka, med mindre det skedde enligt kristlig ordning, som blivit godkänd av vederbörande präst. I en motion (nrl()o av herr Wiberg) slutligen hemställdes, att kyrkomötet ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att utredning måtte vidtagas, om och under vilka former kyrkorna kunde öppnas vid begravning utan kyrkans ordning, och i samman
