6 Första lagutskottets utlåtande Nr 5. skulle erfordras Konungens tillstånd, knappast skulle kunnat i tillämpningen leda till otillfredsställande resultat, synes från principiell synpunkt ett visst fog finnas för de framställda anmärkningarna. En i enlighet med dem utformad bestämmelse erhåller visserligen ett mera begränsat tillämpningsområde än den i promemorian föreslagna men torde likväl i huvudsak motsvara vad som erfordras. Den nya bestämmelsen har därför ansetts kunna inskränkas till att avse endast gärningar, som skulle varit straffbara om de förövats mot Sverige eller svensk man. Härigenom synas även de i yttrandena framställda önskemålen om en noggrannare brottsbeskrivning ha tillgodosetts. Bestämmelsen synes lämpligen böra inarbetas i 4 § och anslutas till det led i den nuvarande brottsbeskrivningen, som avser "i lag eller författning förbjuden gärning". Den utvidgade bestämmelsen kommer då att omfatta alla straffbara gärningar vare sig de förövats i eller utom Sverige. Liksom för närvarande skall för straff enligt paragrafen fordras att de avsedda gärningarna äro på visst sätt farliga för riket. Den nuvarande förutsättningen i detta hänseende synes emellertid vara alltför snäv. Med nära anslutning till den i promemorian uppställda förutsättningen för straffbarhet enligt den nya bestämmelsen har därför beträffande samtliga i 4 § angivna gärningar föreslagits, att straff skall inträda om gärningen framkallat fara för att rikets vänskapliga förbindelser med främmande makt skadas. I fråga om gärningsmannens insikt härutinnan har bibehållits den nuvarande föreskriften, som innehåller att han bort inse faran. Vad angår straffet, har den i promemorian föreslagna straffsatsen, fängelse eller-.straffarbete i högst fyra år, föreslagits skola gälla för samtliga brott mot 4 §, vilket i fråga om gärningar som redan nu omfattas av paragrafen innebär en höjning av maximum med två års straffarbete. För åtal bör liksomhittills fordras tillstånd av Konungen" , Beträffande övriga ändringar i 8 kap. strafflagen må länmas följande kortfattade redogörelse. I promemorian uttalades att det syntes med fog kunna påstås, att vissa av de i-8 kap. strafflagen upptagna straffbestämmelserna kunde medföra att begångna brott icke alltid bleve belagda. med så alIvarliga straff som vore påkallat med hänsyn till de brottsliga handlingarnas beskaffenhet och till den farasom brott mot rikets säkerhet innebära, särskilt i ett tidsläge sådant som det nuvarande. Främst av denna anledning hade en översyn av detta strafflagskapitel ansetts vara erforderlig. Det hade därjämte befunnits lämpligt att i sammanhang med ändringar i straffskärpande riktning även vidtaga vissa justeringar av annan innebörd, vilka på grund av vunna erfarenheter eller eljest visat sig behövliga. - De i promemorian och det därvid fogade lagutkastet upptagna ändringarna inneburo sålunda i främsta rummet skärpningar i straffsatserna. I fråga om vissa lagrum, nämligen 3 § första stycket, 9 §, 10 §, 14 § första stycketoch 22 §, föreslogs, att de där utsatta straffmaxima skulle höjas. Där
