Första lagutskottets utlåtande Nr 5. 7 jämte skulle enligt förslaget i 8 kap. införas en ny 29 a §, vari med avseende å flertalet brott mot kapitlet meddelades vissa bestämmelser om straffskärpning, därest sådant brott förövades medan riket befunne sig i krig eller krigsfara. Förändringar av annan innebörd föreslogos beträffande 8-10 och 13 §§, 14 § andra stycket samt 21, 26 och 28 §§. Flertalet av dessa ändringsförslag avsågo kompletteringar i utvidgande riktning av gällande straffbestämmelser. I de över promemorian avgivna yttrandena ha de föreslagna lagändringarna i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Beträffande särskilda bestämmelser i förslaget framfördes i yttrandena vissa erinringar. Huvudsakligen rörde dessa frågan om förutsättningarna för tillämpningen av 29 a §. Då detta spörsmål har viss betydelse även för vissa andra lagrum, har det i propositionen upptagits till särskild behandling, varemot rörande yttrandenas innehåll i övrigt hänvisats till redogörelsen för de särskilda stadgandena. Till stöd för förslaget att i viss utsträckning genomföra straffskärpning beträffande brott, som förövas då riket är i krig eller krigsfara, anfördes i promemorian: Straffsatserna i 8 kap. skola i allmänhet. gälla vare sig krig råder eller icke. Dock äro vissa lagrum i kapitlet, nämligen 6-8 §§, endast tillämpliga vid krig eller då krig hotar riket, med vilket uttryck enligt uttalande i motiven till lagrummen avses tidpunkten strax före ett befarat krigsutbrott. Vidare märkes, att enligt krigsartiklarna i strafflagen för krigsmakten, 133 §, straffskärpning inträder, då brott mot 8 kap. förövas i krigstid eller eljest under tid då rikets krigsniakt är mobiliserad: i stället för straffarbete på livstid kan dömas till dödsstraff, och straffarbete i tio år kan förhöjas till straffarbete på livstid. Bortsett från dessa modifikationer, som äro av begränsad räckvidd, kan någon höjning av straffen utöver de ordinära latituderna icke ske ens då krig råder. Det är dock i fråga om flertalet brott mot 8 kap. uppenbart, att de äro betydligt farligare för rikets säkerhet, när de begås i krig eller vid krigsfara. Den omständigheten att dylikt brott förövas under sådan tid utgör fördenskull ett straffskärpningsskäl av synnerlig styrka. Detta torde också i allmänhet iakttagas av domstolarna. Många av de nuvarande straffsatserna synas emellertid ha så låga straffmaxima, att en straffskärpning som är tillfyllest i ett för landet alIvarligt läge icke alltid kan ske. De i enlighet härmed föreslagna bestämmelserna i 29 a § avsågo icke brott som enligt den ordinära latituden kan beläggas med straffarbete i tio år eller på livstid. Dessa höga straff ansågos icke kunna lämpligen ytterligare skärpas, om man icke på ifrågavarande område ville återinföra dödsstraffet i allmänna strafflagen, och dessutom anmärktes att de, när krig råder, kunde skärpas enligt reglerna i krigsartiklarna. I övrigt hade från bestämmelsernas tillämpningsområde undantagits brott mot 7 och 27 §§, som endast kunna tillämpas under krig eller då krig hotar riket. Enligt de föreslagna bestämmelserna skulle under angiven förutsättning
