8 Första lagutskottets utlåtande Nr 44. bliva erforderligt för honom att i bruket därav göra något tillägg till undvikande av förväxling med annans kännetecken. Iakttages ej detta, kan ingripande mot honom komma i fråga enligt lagutkastet. Om man nu, såsom i promemorian föreslås, i lagen mot illojal konkurrens inför en bestämmelse om skydd för kännetecken mot förväxling, medan firma- och varumärkeslagstiftningen i detta sammanhang lämnas orörd, torde det vara välbetänkt att i enlighet med detremitterade lagutkastet hegränsa det nya stadgandet till mera påtagligt illojala fall. Frågan om meddelande av förbud att använda förväxlingsbart kännetecken eller om skadeståndsskyldighet i de icke straffbelagda fallen synes fördenskull icke nu böra bliva föremål för reglering i lag. - l 9 § första stycket i lagutkastet gives möjlighet till ingripande mot den som i n ä r i n g s v e r k s a m h e t använder kännetecken med uppsåt att framkalla förväxling med annans tidigare i n a r b e t a d e k ä n n e t e c k e n. Stadgandet gäller alla slag av kännetecken. Namn, firma, varumärke och utstyrsel nämnas särskilt i lagtexten. Andra kännetecken som varit föremål för särskilt intresse i yttrandena äro i reklamverksamhet använda slagord och kompositioner. I vissa yttranden ha uttalats farhågor för att skyddet skulle komma att gälla sådant som icke har tillräcklig egenart. Med anledning härav vill jag framhålla, att redan i uttrycket kännetecken ligger, att det skall vara fråga om något som har särskiljande förmåga. Vidare skyddas enligt utkastet endast kännetecken som blivit inarbetade. Detta krav kommer att medföra en naturlig gallring. I fråga om sådant som icke i och för sig är mera egenartat är det ju särskilt svårt att verkställa ett inarbetande. Men lyckas någon att såsom sitt särskilda kännetecken inarbeta vad som från början ej är särpräglat, synes det riktigt att skydd bör inträda. Skydd kan på detta sätt tillkomma en benämning eller ett märke som icke skulle kunna registreras såsom firma eller varumärke/l detta synes ej ligga något oriktigt. Den omständigheten att det föreslagna stadgandet skall gälla kännetecken av alla slag - utan några sådana villkor beträffande objektet som gälla för registrering - medför att kravet på att kännetecknet skall vara inarbetat är av väsentlig betydelse. Det är sant, att denna begränsning av skyddet lämnar visst utrymme för illojala förfaranden. Kooperativa förbundets styrelse har med hänsyn härtill väckt förslag om att anmälan till myndighet skulle kunna giva företräde till inarbetande under viss tid. Ett sådant nytt registreringssystem synes dock icke nu kunna komma under övervägande. Vad beträffar den närmare innebörden av kravet på inarbetande må framhållas, att det såsom förut antytts mäste fordras mer än eljest för att ett kännetecken som saknar tydlig egenart skall kunna anses inarbetat. Inarbetandet förutsätter då bland annat antingen att användningen har pågått under avsevärd tid eller att den skett Vi förening med en intensiv reklam. Ett särpräglat kännetecken kan lättare inarbetas på kort tid. Å andra sidan kan även en lång tids "användning vara otillräcklig,"om begagnandet skett allenast vi ringa utsträckning. Att kännetecknet skall vara inarbetat här i riket
