Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/123

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 121 gemang. Dessa behov hade hittills till viss grad fyllts därigenom, att utrangerade skeppsgossebriggen Gladan, å vilken inretts utrymme för en del av ifrågavarande ändamål, förlagts till utrustningspirens inre ända. Gladan vore emellertid nu fullständigt upprutten och kunde ej vidare repareras. Den borde därför snarast ersättas, och mariiiförvaltningen finge därför framlägga följande förslag: l samband med omförmälda förstärkning av stora mastkranens grund borde en utfyllnad göras av den nuvarande grunda bukten mellan utrustningspirens inre ända och kajen framför ingenjördepartementets kontor. Härigenom skulle vinnas plats för en enkel byggnad i två våningar med verktygsförråd och materialförvaring i nedre och tvättrum m. m. i övre våningen. Dessutom skulle vinnas en synnerligen välbehövlig utökning av det trånga utrymmet omkring mastkranen och pirens inre ända. Denna plats vore nu ständigt starkt belamrad. Det sjöutrymme, som skulle tagas i anspråk, vore nu dött utrymme. Kostnaden beräknades för närvarande för utfyllningen till 40,000 kronor och för byggnaden med inredning till 90,000 kronor eller sammanlagt 130,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande arbeten belöpte sig sålunda till (45,000 + 130,000 =) 175,000 kronor. 2. Iståndsättning av järnvägsspårsystemet. I förenämnda skrivelse till marinförvaltningen har varvschefen gjort framställning om medelsanvisning för iståndsättning av järnvägsspårsystemet vid varvet. Av framställningen inhämtas följande: Spårsystemet inom Karlskrona örlogsvarv jämte förbindelsespår till KarlskronaVäxjö järnväg och Blekinge kustbanor hade en total längd av över en mil. Spåret bestode delvis av tre skensträngar, avsedda för såväl normalspårvidd som Blekingebanornas spårvidd, 1.067 meter, och delvis, omfattande större delen av spåren, av endast den senare spårvidden, vilken jäinväl användes av varvets spårkranar, spårtrallor m. m. Syllarna utgjordes av betong eller trä; detta senare företrädesvis i skarpa kurvor och i spårväxlar. Rälsen utgjordes i regel av på sin tid inköpta s. k. spårdugliga skenor med en vikt av 25 kilogram per meter. Efter hand som rälsen blivit alltför angripen av rost och nedsliten hade densamma i män av tillgängliga medel i viss utsträckning kunnat ersättas med annan spårduglig räls, och de mest nedruttna, i marken nedsänkta träsyllarna hade kunnat utbytas mot nya av betong eller trä. Den senaste tidens skärpta krav på spåren i fråga genom den allt livligare trafiken med järnvägsvagnar och kranar samt inträffade olyckstillbud m. m. nödvändiggjorde emellertid, att spårsystemet iståndsattes battre än hitintills kunnat ske med de begränsade medel, som stått till buds. Vagnmateriel från statens järnvägar respektive Blekinge kustbanor och Östra Blekinge järnväg trafikerade förbindelsespåret och trafikspåren inom Karlskrona orlogsvarv och fordrades även i anledning härav, att spåren befunne sig i vederbörligt skick. Varvets skyddsingenjör hade tillika vid olika tillfallen framhallit behovet -av att spårsystemet snarast bleve iståndsatt. Härför erfordrades framfor allt inläggning av nya spårväxlar respektive reparation av dylika, en del nya syllar samt trafikspårens packning och justering ävensom utbyte av en del ralsskenor. Enligt verkställd undersökning erfordrades för de mest trängande iståndsättninffsa b t tf" d tt l - kring 75,000 kronor- g r e enas u oran e e ans ag av om Förßegen del har mcirinförualtniiigen funnit de av varvschefen ifrågaSafta ëlfgarderna synnerligen befogade till förhindrande av olycksfall och