Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 125 att till Förbättring av apteringsverkstaden vid Gotlands kustartilleriförsvar å tilläggsstat li till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . -. kronor 70,000. [10.] 30 a. Komplettering av maskinutrustningen vid kronobageriet i Karlskrona, reservationsanslag. I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen gjort framställning i fråga om anvisande av medel för komplettering av maskinutrustningen vid kronobageriet i Karlskrona. Ambetsverket har i ärendet anfört i huvudsak följande: Vid tidpunkten för intagande av förstärkt försvarsberedskap hade Karlskronabageriet utrustats endast med ett fåtal maskiner. Arbetet i bageriet hade i största utsträckning utförts för hand. Den utökning av driften vid bageriet, som blivit en oundviklig följd av den förstärkta försvarsberedskapen, hade nödvändiggjort en rationalisering av driften genom påskyndad övergång till maskinell drift samt modernisering av redan befintlig utrustning för att bageriet skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Sålunda hade under den gångna tiden av den förstärkta försvarsberedskapen nyanskaffats bland annat följande maskiner, nämligen en långrullningsmaskin, en rundrivningsmaskin, en plåtskrapningsmaskin och en bräck- och rundrivningsmaskin, varjämte efter förslag av Kungl. Maj:t i 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 25) av riksdagen (skrivelse nr 80, punkten 19) medel anvisats för anskaffning av en elektrisk bakugn. - Utöver sålunda redan anskaffade maskiner erfordrades emellertid för driftens fortsatta rationalisering och bageriets modernisering ytterligare anskaffningar. De vid marinens bageri tillverkade brödsorterna vore för närvarande relativt fåtaliga, vilket syntes hava medfört, att manskapet i viss utsträckning tröttnat på den ringa omväxlingen. En önskvärd sådan skulle kunna vinnas genom införande i utspisningen av s. k. skrädda rågkakor. Uppslagning av skrädda kakor för hand vore emellertid alltför tidskrävande för att vara ur ekonomisk synpunkt genomförbar, varför särskild uppslagningsmaskin erfordrades för ändamålet. En dylik maskin beräknades kosta 4,800 kronor. - Behovet av en visp- och blandningsmaskin vore mycket stort, då förekommande blandningar och visparbete samt tillredning av bakmassa nu måste ske för hand. Maskinen vore i hög grad arbetsbesparande och anskaffningen av en dylik inginge som ett led i den påbörjade rationaliseringen av driften i bageriet. Kostnaden för en maskin av denna typ uppginge till 5,000 kronor. - För närvarande funnes vid bageriet två degknådningsmaskiner, varav den ena vore särskilt lämpad för ankarstocksdeg och den andra med fördel kunde användas för kaffebrödsdegar och mindre franskbrödsdegar. För att erhålla ett smakligare och hållbarare bröd av limptyp användes numera allmänt den s. k. skållningsmetoden, vilken innebure att en mindre deg tillreddes med tillsats av kokande vatten. Denna s. k. skållningsdeg finge därefter stå 10-15 timmar, varefter den slutliga degen tillverkades under tillsats av ytterligare mjöl och vatten. De nu till nämnda degknådningsmaskiner hörande två deggrytorna kunde icke användas för detta ändamål. då den ena dagligen användes för tillverkning av ankarstocksdeg och den andra ständigt vore i bruk för tillverkning av kaffehröds- och franskbrödsdegar. Därest med bageriets nuvarande utrustning skållningsmetoden skulle kunna användas, måste skäll
