Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/225

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Majsts proposition nr 4. 63 onekligen kan ett dylikt minimum, mot vad som är avsett, verka neddragande på straffmätningen i medelsvåra fall. Det synes å andra sidan i viss mån vara olämpligt att utan vidare utesluta de särskilda minima och blott medtaga den föreslagna allmänna bestämmelsen, att fängelse skall vara lägsta straff för försök till sådana brott för vilka straffminimum är straffarbete i två år eller mera. Minimum för försöksstraff vid ifrågavarande mycket grova brott skulle då alltid bliva fängelse i en månad. Vidare måste beaktas att minimum för försök till visst brott skulle komma att understiga lägsta straffet för förberedelse till samma brott, där sådan är straffbar. Av nu antydda skäl har det synts mest tillfredsställande att utesluta de vid vissa brott föreslagna särskilda minima och att i stället vidtaga sådan ändring i den allmänna bestämmelsen om försökets straffbarhet, att straffarbete i stället för fängelse föreskrives såsom lägsta straff i sådana fall då minsta straff för det fullbordade brottet är straffarbete i två år eller däröver. Sistnämnda regel - som innebär att straffarbete skall ådömas så snart minimum i straffskalan för det fullbordade brottet är straffarbete i två år eller mera - får betydelse vid ett ganska begränsat antal brott av synnerlig svårhetsgrad, nämligen i huvudsak följande: i 8 kap. krigsförräderi och vissa andra brott, i 14 kap. mord och dråp, den svåraste formen av misshandel, förgiftning ävensom fosterfördrivning utan kvinnans vilja, i 15 kap. människorov, visst fall av bortrövande av barn, våldtäkt och bortförande av kvinna mot hennes vilja, i 18 kap. otukt med kvinna som ej fyllt tolv år, i 19 kap. mordbrand, explosiv förödelse, sänkande av fartyg, förstörande av fyrar m. m., uppsåtligt spridande av kreaturssjuka och förgiftning av kreatursfoder samt i 20 kap. i förslaget grovt rån. Beträffande försök till våldtäkt ha särskilda skäl synts föreligga att härjämte bibehålla de föreslagna särskilda minimistraffen för fall då kvinnan fått svår kroppsskada eller ljutit döden. - l de av straffrättskommittén föreslagna försöksbestämmelserna har beträffande straffet stadgats, att det skall sättas under vad å den fullbordade gärningen följa bort. Med hänsyn till att ett sådant stadgande upptages i 3 kap. 13 § såsom en allmän regel gällande för samtliga försöksbrott, har det fått utgå ur de av straffrättskommittén föreslagna försöksbestämmelserna. Såsom framgår av det föregående har de sakkunnigas förslag att i 13 § upptaga en bestämmelse om straff för försök till anstiftan icke följts. Härigenom bortfaller anledningen att nu företaga någon ändring i 1 §. Ett tillägg till 6 §, vilket de sakkunniga föreslagit för att den som straffas för försök till anstiftan ej må tillika bliva straffad för stämpling, har av samma skäl uteslutits. I enlighet med straffrättskommitténs förslag ha bestämmelserna i 9-11 §§ ersatts med stadganden i 10 kap. 18 a § och 21 kap. 6 §, vid vilka lagrum innebörden av denna ändring skall beröras. Såsom en ny 14 § har tillagts det förut berörda stadgandet att straff som i lagen utsättes för det fall att någon bereder sig vinning eller tillägnar sig